Airo, Aksel Fredrik (f. 14/2 1898 Åbo, d. 9/5 1985 Heinola lk), militär, generallöjtnant (1942), Mannerheimriddare nr 159 (18/11 1944) Airo fick en del av sin militära utbildning i Frankrike åren 1920-23. Han deltog i kriget 1918 bl.a. i striden om Viborg. Därefter tjänstgjorde han fram till 1931 bl.a. vid generalstaben, som lärare vid Krigshögskolan och kommendör för Cykelbataljonen 2. Sistnämnda år utnämndes Airo till chef för generalstabens operativa avdelning. Åren 1933-39 var han även sekreterare i försvarsrådet och 1939-44 generalkvartermästare i Högkvarteret, där han skötte den operativa krigsledningen. Efter krigen häktades Airo, som då var chef för generalstaben, av statspolisen i samband med den s.k. vapensmusselaffären och hölls fängslad till 1948. Airo frigavs av Högsta domstolen, men avskedades följande år från sitt ämbete. Han var riksdagsman (saml.) 1958-66.
Airo räknades som en av landets främsta militära begåvningar, trots att han stundtals tenderade till överdriven optimism. (E. Salometsä, A.F. Airo, Vaikeneva kenraali, 1969; T. Kuosa, A.F. Airo - legenda jo eläessään, 1979; J. Ruutu, A.F. Airo - vahva vaikuttaja, 1988; M. Turtola, A.F. Airo: taipumaton kenraali, 1997)
Airo räknades som en av landets främsta militära begåvningar, trots att han stundtals tenderade till överdriven optimism. (E. Salometsä, A.F. Airo, Vaikeneva kenraali, 1969; T. Kuosa, A.F. Airo - legenda jo eläessään, 1979; J. Ruutu, A.F. Airo - vahva vaikuttaja, 1988; M. Turtola, A.F. Airo: taipumaton kenraali, 1997)
Airo, Aksel. Var en av det s.k. territorialsystemets skapare och hade stor andel i att krigen 1939-45 fick en för Finland slutligen fördelaktig utgång. Foto: Försvarsmaktens bildcentral.