Bemböle, by i mellersta Esbo, ingår i Gamla Esbos storområde. B., beläget invid den medeltida s.k. Kungsvägen Viborg-Åbo, var en av de äldsta och största byarna i socknen. B. fjärding omfattade på 1500-t. huvuddelen av nordöstra Esbo.
B. är på finlandssvenskt håll känt för de skämtfabler som är förknippade med byn. De gjordes bekanta av Z. Topelius, som i sina verk Finland framstäldt i teckningar (1845-52) och Boken om vårt land beskrev B. och dess invånare, bembölingarna. Topelius lanserade B. och det uppdiktade finska Hölmölä som liktydiga begrepp. I skämtfablerna saknar bembölingarna (fi. hölmöläiset) förmågan att förstå enkla vardagliga omständigheter och gör därför allting på ett huvudlöst sätt, bl.a. bär de in solljus i stugan i säckar.
Bembölesagorna ingår i den stora grupp skämtsagor om "enfaldigt folk" som sedan medeltiden är kända från flera håll i Europa. Den nationella väckelsen under senare hälften av 1800-t. gav impulsen till upptecknandet av bembölehistorier i flera nyländska socknar. Sådana historier utgavs för första gången i tryck i nyländska studentavdelningens publikation Nyland II (1887). En mer eller mindre komplett samling bembölesagor ingår i skriftserien Finlands svenska folkdiktning (påbörjad 1917). (Hölmöläiset, 1924, 3:e uppl. 1996; E. Salola, Hölmölän kylä, 1960; Brage, årsskrift 1958-73, 1974; A. Nylund, B. sagor, tillkomst och betydelse, 1974; Suomen lasten hölmöläissadut, 2000; U. Johansson, Sagan om B., 2005)
B. är på finlandssvenskt håll känt för de skämtfabler som är förknippade med byn. De gjordes bekanta av Z. Topelius, som i sina verk Finland framstäldt i teckningar (1845-52) och Boken om vårt land beskrev B. och dess invånare, bembölingarna. Topelius lanserade B. och det uppdiktade finska Hölmölä som liktydiga begrepp. I skämtfablerna saknar bembölingarna (fi. hölmöläiset) förmågan att förstå enkla vardagliga omständigheter och gör därför allting på ett huvudlöst sätt, bl.a. bär de in solljus i stugan i säckar.
Bembölesagorna ingår i den stora grupp skämtsagor om "enfaldigt folk" som sedan medeltiden är kända från flera håll i Europa. Den nationella väckelsen under senare hälften av 1800-t. gav impulsen till upptecknandet av bembölehistorier i flera nyländska socknar. Sådana historier utgavs för första gången i tryck i nyländska studentavdelningens publikation Nyland II (1887). En mer eller mindre komplett samling bembölesagor ingår i skriftserien Finlands svenska folkdiktning (påbörjad 1917). (Hölmöläiset, 1924, 3:e uppl. 1996; E. Salola, Hölmölän kylä, 1960; Brage, årsskrift 1958-73, 1974; A. Nylund, B. sagor, tillkomst och betydelse, 1974; Suomen lasten hölmöläissadut, 2000; U. Johansson, Sagan om B., 2005)