Bötom, fi. Karijoki, kommun i Södra Österbotten, Västra och Inre Finlands region. Areal 186 km2, invånare 1 521 (2010).
Bötom är en jordbrukskommun med finskspråkig befolkning, belägen invid språkgränsen. Den genomdras av två i nord-sydlig riktning rinnande vattendrag, Tjöck å vid västgränsen och Karijoki, ett av Lappfjärds ås tillflöden. Mellan de bördiga ådalarna, som dragit till sig huvuddelen av bosättningen, ligger vidsträckta skogs- och myrmarker. Ställvis reser sig branta berg över den omgivande slätten, bl.a. märks utsiktsberget Iso-Kakkori (145 m ö.h.) i Karijoki ådal. Bötombergen, som till största delen är belägna i Kristinestad, fortsätter in på Bötoms område. På gränsen mellan Bötom och Kristinestad ligger även Vargberget, där man sedan mitten av 1990-talet har undersökt en grotta med förmodade spår av föristida bosättning (Varggrottan). Bland övriga sevärdheter märks träkyrkan, uppförd 1808-12 enligt ritningar av den kände sydösterbottniske kyrkbyggaren Salomon Köykkä-Köhlström. I kommunen finns bl.a. livsmedels- och träindustri.
Bötom utgjorde ursprungligen erämark för byarna vid mynningen av Lappfjärds å. De första nybyggarna slog sig troligen ned där på 1570-talet. Området hade tidigare en talrikare svenskspråkig befolkning (ca 25 % kring 1800). Det hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Närpes, senare till Lappfjärd, blev 1817 kapell under sistnämnda moderförsamling och bildade egen församling 1862. Kommunen erhöll 1927 ett betydande areal- och befolkningstillskott, då Mörtmark (fi. Myrkky) by överfördes från Lappfjärd till Bötom.
Bötom är en jordbrukskommun med finskspråkig befolkning, belägen invid språkgränsen. Den genomdras av två i nord-sydlig riktning rinnande vattendrag, Tjöck å vid västgränsen och Karijoki, ett av Lappfjärds ås tillflöden. Mellan de bördiga ådalarna, som dragit till sig huvuddelen av bosättningen, ligger vidsträckta skogs- och myrmarker. Ställvis reser sig branta berg över den omgivande slätten, bl.a. märks utsiktsberget Iso-Kakkori (145 m ö.h.) i Karijoki ådal. Bötombergen, som till största delen är belägna i Kristinestad, fortsätter in på Bötoms område. På gränsen mellan Bötom och Kristinestad ligger även Vargberget, där man sedan mitten av 1990-talet har undersökt en grotta med förmodade spår av föristida bosättning (Varggrottan). Bland övriga sevärdheter märks träkyrkan, uppförd 1808-12 enligt ritningar av den kände sydösterbottniske kyrkbyggaren Salomon Köykkä-Köhlström. I kommunen finns bl.a. livsmedels- och träindustri.
Bötom utgjorde ursprungligen erämark för byarna vid mynningen av Lappfjärds å. De första nybyggarna slog sig troligen ned där på 1570-talet. Området hade tidigare en talrikare svenskspråkig befolkning (ca 25 % kring 1800). Det hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Närpes, senare till Lappfjärd, blev 1817 kapell under sistnämnda moderförsamling och bildade egen församling 1862. Kommunen erhöll 1927 ett betydande areal- och befolkningstillskott, då Mörtmark (fi. Myrkky) by överfördes från Lappfjärd till Bötom.
Bötom. Den omväxlande terrängen i B. erbjuder goda möjligheter för friluftsliv. Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.