Domarby, fi. Tuomarinkylä, distrikt i n. stordistriktet i Hfrs, 8 552 inv. (2008). Den medeltida byn D. hörde till Helsinge socken. D. gård som bildades vid Vanda å i mitten av 1700-t. är en del av ett gammalt kulturlandskap. Huvudbyggnaden uppfördes av fältkamrer Johannes Weckström 1790 som modellgård. Sin mest dynamiska period upplevde D. gård kring sekelskiftet 1900, då gården ägdes av lantbruksrådet Jacob Kavaleff, som 1917 sålde gården till Hfrs. Helsingfors stadsmuseum öppnade sin första filial i huvudbyggnaden 1962. I D. museum och Barnmuseet (i gårdens n.ö. flygelbyggnad, invigt 1992) visas olika utställningar som anknyter till stadens historia. D. gård omges av en park som anlades i början av 1800-t. Åkrarna (256 ha), som numera omfattar både Nackböle och Tomtbacka gårdars tidigare ägor, odlas av staden. Det stora stallet och ladugården är uthyrda till privata ridskolor.
D. distrikt omfattar även Svedängen (fi. Paloheinä, 5 958 inv. 2008) och Torparbacken (fi. Torpparinmäki, 2 579 inv. 2008). Dessa småhusområden byggdes ut på 1940- o. -50-t. samt särskilt på 1980-t., då efterfrågan på småhustomter var mycket stor i Hfrs. I D. finns stora friluftsområden, som kommer att utvecklas ytterligare. (B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995; Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten, 2009)
D. distrikt omfattar även Svedängen (fi. Paloheinä, 5 958 inv. 2008) och Torparbacken (fi. Torpparinmäki, 2 579 inv. 2008). Dessa småhusområden byggdes ut på 1940- o. -50-t. samt särskilt på 1980-t., då efterfrågan på småhustomter var mycket stor i Hfrs. I D. finns stora friluftsområden, som kommer att utvecklas ytterligare. (B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995; Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten, 2009)