Erich, Rafael

Erich, Rafael Waldemar (f. 10/6 1879 Åbo, d. 19/2 1946 Hfrs), jurist och diplomat, jur.dr 1907, bror till Mikko E. Han utnämndes 1910 till professor i stats- och folkrätt vid Helsingfors universitet och erhöll vid professurens delning 1921 lärostolen i folkrätt, som han innehade till 1928 och sedan på nytt från 1939.

E. framstod som en av de främsta auktoriteterna på den internationella rättens område och var 1938-40 ledamot av Internationella domstolen i Haag. Han representerade den finländska frihetsrörelsens centralorganisation i Tyskland och Sverige under första världskriget och spelade sedan en framträdande politisk roll bl.a. som statsminister i en borgerlig samlingsregering mars 1920-april 1921 och som riksdagsman 1919-24 (Saml.). E. tjänstgjorde 1926-27 som finländskt sändebud i Schweiz och ständig delegat vid NF samt gjorde som sändebud i Stockholm 1928-36 en betydelsefull insats för Finlands inlemmande i det nordiska samarbetet. Under tiden i Stockholm råkade E. in i en konflikt med politiska undertoner med en av sina underlydande (Teo Snellman). Han var 1936-38 Finlands diplomatiska representant i Rom och verkade under fortsättningskriget (då han var en viktig bakgrundsfigur inom den s.k. fredsoppositionen) på olika sätt för åstadkommandet av en separatfred.

Finlands regeringar sedan 1917


RErich.jpg

Erich, Rafael. Han gjorde som finländskt sändebud i Stockholm 1928-36 en betydelsefull insats för inlemmande av Finland i det nordiska samarbetet. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
finlandssvenskar, biografier, jurister, diplomater
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 06.10.2011
Uppdaterat 02.06.2023