Eura, kommun i Satakunta ca 30 km ö. om Raumo, Sydvästra Finlands region. Areal 579 km2, invånare 12 507 (2010).
Eura utbreder sig på v. stranden av den stora sjön Pyhäjärvi som ett bördigt, av åar (bl.a. Eura å) genomskuret slättland. Bebyggelsen, som i huvudsak följer vattendragen, är tätast vid Eura ås övre lopp, där Eura kyrkby (6 850 inv. 2000) ligger. Eura hör till landets mest industrialiserade landsbygdskommuner; störst bland företagen är pappersbruket i Kauttua. På denna plats fanns ursprungligen ett av Lorentz Creutz d.y. 1689 grundlagt järnbruk, som 1873 förvärvades av Antti Ahlström; det nedlades 1907 och ersattes med ett pappersbruk.
Eura har en rik förhistoria, en förmögen järnålderskultur blomstrade ca 600-1100 e.Kr. Där finns Nordens största kända järnåldersgravfält Luistari i Kauttua, som undersökts bl.a. på 1980- o. 90-talen, varvid drygt 1 300 gravar påträffades. Utgående från fynden i en av gravarna har man rekonstruerat en forndräkt för kvinnor från vikingatiden, presenterad 1982. Kiukais i kommunens n. del har gett namn åt en hel stenålderskultur, Kiukaiskulturen. Bland sevärdheterna på orten märks f.ö. en domarring, möjligen från 600-t., på en höjd invid kyrkan. Den sistnämnda är uppförd av gråsten och tegel 1896-98 (J. Stenbäck); inom kommunen finns dessutom tre träkyrkor, Honkilahti från 1759, Hinnerjoki från 1799 och Kiukais från 1761.
Eura omfattade under tidig medeltid även Euraåminne och dessutom möjligen Kjulo och Säkylä, bildade i början av 1400-t. en självständig församling, från vilken senare avskildes Kiukais (1897) och Hongilax kapellförsamlingar. Med kommunen förenades 1970 Honkilahti och Hinnerjoki (urspr. kapell under Letala, egen församling från 1864) kommuner, varvid dess areal fördubblades. Vid ingången av 2009 inkorporerades ytterligare Kiukais kommun. (E. Koivisto/O. Koivisto, Euran, Honkilahden ja Kiukaisten historia, 2 bd, 1962-66; P-L. Lehtosalo-Hilander, Euran Luistarin kalmisto, 1976, Kalastajista kauppanaisiin: Euran esihistoria, 2000, Euran puku ja muut muinaisvaatteet, 2001; A. Santonen, Syvien rivien tasalta: Eura, Honkijoki, Hinnerjoki 1917-1918 1-3, 2001)
Eura utbreder sig på v. stranden av den stora sjön Pyhäjärvi som ett bördigt, av åar (bl.a. Eura å) genomskuret slättland. Bebyggelsen, som i huvudsak följer vattendragen, är tätast vid Eura ås övre lopp, där Eura kyrkby (6 850 inv. 2000) ligger. Eura hör till landets mest industrialiserade landsbygdskommuner; störst bland företagen är pappersbruket i Kauttua. På denna plats fanns ursprungligen ett av Lorentz Creutz d.y. 1689 grundlagt järnbruk, som 1873 förvärvades av Antti Ahlström; det nedlades 1907 och ersattes med ett pappersbruk.
Eura har en rik förhistoria, en förmögen järnålderskultur blomstrade ca 600-1100 e.Kr. Där finns Nordens största kända järnåldersgravfält Luistari i Kauttua, som undersökts bl.a. på 1980- o. 90-talen, varvid drygt 1 300 gravar påträffades. Utgående från fynden i en av gravarna har man rekonstruerat en forndräkt för kvinnor från vikingatiden, presenterad 1982. Kiukais i kommunens n. del har gett namn åt en hel stenålderskultur, Kiukaiskulturen. Bland sevärdheterna på orten märks f.ö. en domarring, möjligen från 600-t., på en höjd invid kyrkan. Den sistnämnda är uppförd av gråsten och tegel 1896-98 (J. Stenbäck); inom kommunen finns dessutom tre träkyrkor, Honkilahti från 1759, Hinnerjoki från 1799 och Kiukais från 1761.
Eura omfattade under tidig medeltid även Euraåminne och dessutom möjligen Kjulo och Säkylä, bildade i början av 1400-t. en självständig församling, från vilken senare avskildes Kiukais (1897) och Hongilax kapellförsamlingar. Med kommunen förenades 1970 Honkilahti och Hinnerjoki (urspr. kapell under Letala, egen församling från 1864) kommuner, varvid dess areal fördubblades. Vid ingången av 2009 inkorporerades ytterligare Kiukais kommun. (E. Koivisto/O. Koivisto, Euran, Honkilahden ja Kiukaisten historia, 2 bd, 1962-66; P-L. Lehtosalo-Hilander, Euran Luistarin kalmisto, 1976, Kalastajista kauppanaisiin: Euran esihistoria, 2000, Euran puku ja muut muinaisvaatteet, 2001; A. Santonen, Syvien rivien tasalta: Eura, Honkijoki, Hinnerjoki 1917-1918 1-3, 2001)
Eura. Kommunen är en livaktig industriort med en rik förhistoria. Karta: geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.