Finström

Finström, kommun på Åland, omfattar det centrala partiet av Fasta Åland. Areal 123 km2, invånare 2 502 varav 92,9 % svenskspråkiga (2010).

Landskapet är splittrat av vatten och får sin prägel bl.a. av flera djupt inskjutande havsvikar; terrängen är i allmänhet lätt kuperad. Odlingarna är koncentrerade till dalsänkor, som löper genom området; de har förr varit havsvikar eller sjöar. Störst bland byarna är det vid en korsväg belägna Godby, som har utvecklat sig till Ålands viktigaste tätort näst Mariehamn. Härifrån utgår vägar bl.a. österut mot Färjsundet. Finström har bl.a. genom ett antal herrgårdar, främst kungsgården Grelsby, gått i spetsen för utvecklingen inom jordbruket på Åland. Där odlas i dag mycket grönsaker; dessutom finns i kommunen en stor del av den kommersiella äppelodlingen. Störst bland industrierna är Optinova Ab (gr. 1971, 130 anst. 2010) som tillverkar plaströr för medicinskt bruk som säljs över hela världen. Av inrättningar kan nämnas Husö biologiska station och Ålands folkhögskola (gr. 1895).

Finström är rikt på fornfynd. Socknen nämns som självständig församling 1322, men utgjorde troligen redan under 1200-talet eget pastorat. Gråstenskyrkan, helgad åt S:t Mikael, är från mitten av 1400-talet, tornet från omkring 1500. Finström är ett centrum för de åländska folkrörelserna; där (på Ålands folkhögskola) sammanträdde 20/8 1917 representanter för den åländska befolkningen och beslutade att vända sig till svenska regeringen med en anhållan om att Åland skulle återförenas med Sverige (Ålandsfrågan). Av personer som tidigare varit verksamma i Finström kan nämnas länsman Erik Arén, en av den åländska allmogeresningens anförare 1808, och Frans Peter von Knorring, "det åländska bildningsväsendets fader". (V. Nyman, F:s sockenkrönika, 4 bd, 1988-90)