första maj. På andra internationalens första möte, vid socialistkongressen i Paris 1889, beslöts med förebild från Amerika att förklara f. som arbetarrörelsens manifestationsdag. I Finland hade arbetargrupper redan på 1890-t. organiserat vandringar på första söndagen i maj. Dessa fick rätt snart karaktär av demonstrationsmarscher. Det första demonstrationståget som organiserades just på första maj (oberoende av veckodag) anordnades 1898, dock inte av arbetarrörelsen, utan av nykterhetsrörelsen. Först från 1906 blev f. arbetarnas demonstrationsdag i Finland. Kampen för åtta timmars arbetsdag motiverade till en början firandet. Från år 1948 demonstrerade socialdemokrater och folkdemokrater var för sig för att igen år 1993 samlas under samma fanor. F. är sedan 1946 allmän fridag. 1978 blev f. officiell flaggningsdag och fick då tilläggsepitetet det finländska arbetets dag. Beträffande det studentikosa, det folkliga och icke uttalat politiska firandet, se Valborg. (S. Karjalainen/T. Korhonen/J.U.E. Lehtonen, Uusi ajantieto, 1989; S. Karjalainen, Juhlan aika, 1994) (Anne Bergman)