Frihetskorset

Frihetskorset (FK), Finlands äldsta utmärkelsetecken, instiftades 1918 som Frihetskorset och Frihetsmedaljen av senaten i Vasa på initiativ av överbefälhavaren Gustaf Mannerheim. F. förlänades ursprungligen endast för insatser som gjorts för Finlands befrielse 1918. Ordenstecknen utformades av Akseli Gallen-Kallela efter Mannerheims anvisningar. Utdelandet av F. upphörde 1919, då Finlands vita ros orden instiftades, men återupplivades vid vinterkrigets utbrott 1939. 1940 blev F. en permanent militärorden för såväl krigs- som fredstida förtjänster. De nuvarande ordensstatuterna är från 1944. Antalet varianter (inkl. medaljklasser) är 41. Orden är indelad i sex klasser: storkors (som kan ges med briljanter), 1:a klass med kraschan, 1:a klass och 2:a-4:e klass. Som en extra distinktion kan 1:a-4:e klass ges (fr.o.m. 1941) med eklöv för tapperhet när en högre grad inte kan komma i fråga. I krigstid ges F. till militärperson i fronttjänst med svärd och till civilperson utan, varvid korset som är av georgstyp och försett med svastika har krigets begynnelseårtal på frånsidan. Korset är vitemaljerat och förgyllt t.o.m. 2:a klass, svartoxiderat med svärd och förgyllt 3:e klass, silver 4:e klass, blåemaljerat utan svärd för fredstida insatser. I fredstid utan årtal. Devisen lyder Isänmaan puolesta (För fosterlandet). Bandet är rött med vita kant- eller mittränder om orden förlänats under krigstid och gult med röda kant- eller mittränder om det skett under fredstid.

Utdelningen av ordenstecken till militärer i fredstid avslutades 1960, men återupptogs 1989. F. tilldelas idag såväl militärer som civilpersoner som bidragit till att stärka Finlands säkerhetspolitiska position och bekantgöra finländsk säkerhetspolitik utomlands. F. av 3:e-4:e klass kan förlänas sanitetspersonal m.fl. med eller utan svärd och ett rött kors 1918 på rosen.

Till F. är anslutna Frihetsmedaljen (för militärer, instiftad 1918, devis i fredstid densamma som för F., under krig Urheudesta - För tapperhet) och F:s förtjänstmedalj (1940, för civila), båda i två klasser. Inom orden finns även ett antal s.k. speciella utmärkelsetecken: Mannerheimkorset, Frihetsmedaljens 1:a klass med rosett på bandet och F:s förtjänstmedalj i guld (den förstnämnda tilldelad endast Mannerheim och den senare endast den tyska generalen vid finländska högkvarteret W. Erfurth). Dessutom finns F:s sorgekors och sorgemedalj (1940 resp. 1942; F:s 4:e klass med svärd resp. F:s förtjänstmedalj 1:a klass, bägge i svart band), av vilka förstnämnda ges till den närmast anhöriga till person som stupat i fält, den senare till anhörig till person som omkommit på hemmafronten i krigsindustrin. I krig kan F. även tilldelas förband, organisationer och institutioner. Krigsveteranernas organisationer har hedrats i fredstid för sina insatser. Stormästare i F:s ordenskapitel är överbefälhavaren för försvarsmakten (d.v.s. i fredstid republikens president); marskalk Mannerheim innehade dock denna värdighet från 1940 till sin död. Se även utmärkelsetecken. (T.C. Bergroth, Vapaudenristin ritarikunta: isänmaan puolesta, 1997)