Gäddtarmen

Gäddtarmen, område med hällristningar vid Tullholmen, tidigare Kalhamn, i Hangö. Sjöfarare brukade i forna dagar vänta på tjänlig vind på platsen som ligger vid den urgamla segelleden utmed Finska vikens n. kust (danska itinerariet), där man fördrev tiden med att rista in figurer i klipporna. Gäddtarmen hade stor betydelse som hamn för transporten av trupper och gods, officerare och ämbetsmän som färdades mellan Sverige och dess besittningar i Baltikum. Transport och örlogsfartyg hade olika seglingsegenskaper och konvojerna spred sig över stora avstånd även då de lämnade hamnen samtidigt. Man inväntade eftersläntrare och samlades i Hangö för fortsatt seglats.

Antalet ristningar överskrider 600 och de äldsta bevarade exemplen härstammar från 1570-talet; de viktigaste är från 1600-talet. De utgörs av adelsvapen - representerade är svenska rikets äldsta och mest inflytelserika ätter såsom Bonde, Creutz, Oxenstierna, Bielke, Banér och Fleming - samt borgerliga vapen och bomärken. Även om vapnen väl främst tillkommit som tidsfördriv, har också traditionen spelat en viktig roll. På platsen finns även längre inskriptioner, bl.a. av Augustin Ehrensvärd 1754, och märken som utvisar vattnets höjd under olika tider. Museiverket föreslog 2004 att Gäddtarmen skulle tas med på Unescos världsarvslista. Liknande ristningar finns bl.a. vid Krogarudden vid Purunpää i Dragsfjärd. (B. Boström, Hangö udd: forntida hamnar och hällristningar, 1968; T. Edgren, Gäddtarmen vid Hangö: ett bildgalleri från historisk tid, i Ristad och målad: aspekter på nordisk bergkonst, 2000) (Torsten Edgren)


Gaeddt4OK.jpg

Gäddtarmen. Hällristningarna är en enastående historisk gästbok och en första rangens turistsevärdhet i Hangö. Foto: Hangö museum.
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
bönder
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 07.03.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 07.03.2011 av Import