Gezelius, Johannes d.y. (f. 6/9 1647 Dorpat, d. 10/4 1718 Täby), kyrkoman, son till Johannes Gezelius d.ä. Efter en längre utlandsresa i studiesyfte blev Gezelius e.o. professor i teologi i Åbo (ordinarie 1679) och utnämndes 1681 till superintendent i Ingermanland, där han kraftigt verkade för den lutherska lärans utbredning. Han flyttade 1689 tillbaka till Åbo och efterträdde följande år fadern på biskopsstolen. Gezelius gjorde sig känd som en nitisk stiftschef och sysslade dessutom med faderns bibelverk, till vilket han gav det största bidraget. Han höll strikt fast vid den kyrkliga kristligheten och bekämpade alla yttringar av pietismen, fastän han själv (sedan han stiftat personlig bekantskap med Ph.J. Spener i Frankfurt am Main under sin utländska studieresa) torde ha haft vissa sympatier åt det hållet. Gezelius ombesörjde även en reviderad upplaga av den finska kyrkohandboken (1694) och en ny finsk psalmbok (1701). Under stora ofreden flydde han 1713 till Sverige, dit han medtog det av fadern grundade tryckeriet. (L.J. Tengström, Gezelii den yngres minne, 1833; S. Kuusi, Suuria suomalaisia I, 1927)
Gezelius, Johannes d.ä. (1615-1690)
Gezelius, Johannes Nepos (1686-1733)
Åbo ärkestift
Gezelius, Johannes d.y. Utnämndes 1681 till superintendent i Ingermanland där han kraftigt verkade för den lutherska lärans utbredning. Som superintendent hade han ungefär samma uppgifter som en biskop. Oljemålning av okänd konstnär. Foto: Museiverket.