Grotenfelt, Erik Herman Woldemar (f. 24/7 1891 Viborgs lk, d. 3/4 1919 Hfrs), författare och publicist, fil.mag. 1914. G. väckte uppmärksamhet som utrikespolitisk kommentator i Dagens Press 1916-17 och inträdde sistnämnda år i Svenska Tidningens redaktion. Han debuterade 1914 med Dikter och utgav därefter bl.a. romanen Bengt Walters lycka (1916), som skildrar konfrontationen mellan den gamla finlandssvenska herrgårdskulturen och den anstormande finskheten.
G. engagerade sig starkt i konflikten mellan vita och röda 1918 och verkade i maj som (uppenbarligen självutnämnd) avkunnare av dödsdomar över röda fångar på Västankvarn i Ingå. Detta efterlämnade av allt att döma ett trauma, som ledde till att han ett knappt år senare berövade sig själv livet. Hans samlade politiska artiklar i urval utkom postumt 1919, och samma år utgavs även Valda dikter av G. med inledning av Jarl Hemmer.
G. engagerade sig starkt i konflikten mellan vita och röda 1918 och verkade i maj som (uppenbarligen självutnämnd) avkunnare av dödsdomar över röda fångar på Västankvarn i Ingå. Detta efterlämnade av allt att döma ett trauma, som ledde till att han ett knappt år senare berövade sig själv livet. Hans samlade politiska artiklar i urval utkom postumt 1919, och samma år utgavs även Valda dikter av G. med inledning av Jarl Hemmer.
Grotenfelt, Erik. En figur vars personlighet inrymde mörka drag. Hans namn har kommit att förknippas med ett av de dystraste kapitlen i modern finländsk historia. Foto: Schildts bildarkiv.