Västankvarn, egendom i Ingå ca 3 km från Ingå station, troligen uppkallad efter en medeltida bäckkvarn. V., som 1847-73 ägdes av släkten Linder, förstorades på 1800-t. genom inköp av flera hemman. Ägare blev 1873 Wilhelm Sandell, vars änka Lina Sandell 1894 donerade egendomen till Nylands nation på villkor att denna där skulle inrätta och upprätthålla en svensk folkhögskola med undervisning även i jordbruk, kreatursskötsel och mejerihantering. Folkhögskolan på V. som byggdes upp av K.T. Oljemark arbetade 1895-1926, en lantmannaskola 1906-78. Undervisningen fortsattes av Västankvarns skola för lantbruk och huslig ekonomi fram till 1994, då den övergick till Naturbruksinstitutet, senare Yrkeshögskolan Sydväst. Den regelbundna undervisningen upphörde 2003; gården tjänstgör idag som undervisningsjordbruk, praktikgård och självständig försöksgård. Egendomens totalareal är 587 ha, varav 196 ha åker. De lokala lantmannagillena (Ingå och Degerby) inrättade 1995 ett vagns- och redskapsmuseum där.
På V. arbetade våren 1918 en vit "krigsrätt" med journalisten och författaren Erik Grotenfelt som självutnämnd domare. Enligt tillgängliga uppgifter avrättades sammanlagt 65 personer på V., de flesta hemmahörande i de finskspråkiga kommunerna i n. delen av v. Nyland; endast två var Ingåbor. Avrättningarna som utfördes under loppet av maj månad av det tillfälliga förbandet Västnyländska bataljonen kan delvis betraktas som en hämnd för de mord de röda begått under och efter striderna i Kyrkslätt i slutet av februari (
frikårer). De avrättade lades i en massgrav, till vilken senare överfördes ett antal andra i terrängen begravda röda. Över graven reste Ingå socialdemokratiska förening 1952 ett monument, utfört av Aimo Tukiainen. Platsen där graven ligger såldes 2002 av det statliga fastighetsbolaget Kapiteeli Oy till Ingå kommun. (Vestankvarn skolor och egendom 1895-1935, 1935; G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland I, 1939, J. Lindberg, Västankvarn 100 år: studentprojektet som blev en yrkesskola, 1995)