Gustavs

Gustavs, fi. Kustavi, skärgårdskommun i Egentliga Finland ca 50 km v.n.v. om Åbo. Areal 166 km2, invånare 874 (2010).

G. upptar sammanlagt över 2 000 öar, holmar och skär mellan fastlandet i n.o. och den åländsk-åboländska skärgården i s.v. Större öar med fastlandskaraktär är Kivimaa, Kaurissalo, Lypertö och Vartsala. Längst ute i n.v., bortom fjärden Sexmilaren, ligger Enskär med sin havsfyr. Kyrkbyn på Kivimaa har ca 400 inv. (2000). G. har bl.a. något trä- och fiskförädlingindustri. I kommunen finns en tät fritidsbebyggelse, vilket sätter sin prägel på orten sommartid. G. har förbindelse med fastlandet genom en bro som stod färdig 1982. Till Åland finns förbindelse med bilfärja. På ön Katanpää vid n. inloppet till Skiftet anlade ryssarna ett fort under första världskriget. Det förblev spärrat militärområde fram till 2000 och övergick därefter i Forststyrelsens förvaltning; 1931-40 arbetade där ett fängelse. På Lypertö ligger den ståtliga tornförsedda Villa Sarvilinna (1922), ett verk av Lars Sonck.

G. blev kapell under Tövsala 1783 och bildade egen församling 1865; träkyrka, uppförd 1783. Den äldsta befolkningen var svensk, och ännu på 1600-t. fanns där en betydande svenskspråkig minoritet, som dock utplånades under stora ofreden. G., uppkallat efter Gustav III, erhöll sitt finska namn genom senatsbeslut 1897. (Kustavi eilen, tänään, huomenna, 1969; I. Heervä/T. Joutsamo, Kustavin historia, 1983)
Gustavs

Gustavs. Kommunen är uppkallad efter Gustav III. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

KUSTAVI.jpg

Källa: Finlands kommunförbund.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
kommuner, skärgårdar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 21.11.2011
Uppdaterat 07.06.2023