Sonck, Lars Eliel (f. 10/8 1870 Kelviå, d. 14/3 1956 Hfrs), arkitekt. S. utexaminerades 1894 från Polytekniska institutet och vann redan under studietiden tävlingen om Mikaelskyrkan i Åbo, som blev hans första större projekt (byggnadsår 1905). Redan hans andra större verk, Tammerfors domkyrka (efter tävlingsseger 1899, byggnadsår 1907, kyrkoarkitektur), anses som ett av hans yppersta och gjorde honom till en av de främsta företrädarna för finländsk nationalromantik. Hans arbeten kännetecknades till en början av slottsliknande former med motiv från medeltiden, som med tiden övergick i nyklassicism och ökande stramhet i formgivningen. I sina granitfasader omhuldade han en s.k. "squared rubble"-teknik, där stenens yta lämnas grov, enligt skottländsk och amerikansk förebild. Detta återfinns i Helsingfors telefonförenings hus (1905), Berghälls kyrka i Hfrs (1908-12), f.d. Hypoteksföreningens hus (1909-10) vid Södra Esplanaden och Börshuset (1911). Bland hans övriga byggnader i Hfrs kan nämnas Eira sjukhus (1904) och f.d. Brändö strandhotell (1916) samt hans tre främsta tegelbyggnader i Hfrs; magasinsbyggnaden på Skatudden (tills. m. Selim Lindqvist 1913 -28, idag Hotell Grand Marina), affärs- och bostadshuset Arena (1924) vid Hagnäs torg och Mikael Agricola- kyrkan (1933-35), där utvecklingen mot en allt klarare klassicism tydligt kan skönjas. S. var mycket uppskattad i hela landet; utanför huvudstaden ritade han bl.a. Gullranda slott i Nådendal (1915) och Mariehamns kyrka (1927) samt stadshus (1939).
S. hade stor betydelse för den moderna samhällsplaneringens utveckling vid sekelskiftet 1900 (stadsplanering) och tog bl.a. i artiklarna Modern vandalism - Helsingfors stadsplan (1898) och Utformningen av våra småstäder (1901) kraftigt ställning för mänskligare miljöer i stället för den tidens nedsmutsade stenstäder. Detta ledde att en tävling utlystes om en stadsplan för Tölö, ett område som S. sedermera gestaltade tillsammans med Gustaf Nyström (1906). Han gjorde också upp planerna för landets första villastäder enligt engelsk modell, bl.a. Haga villastad (1901), Eira villastadsdel (tills. m. Armas Lindgren och Bertel Jung, 1906), Grankulla (1906), Alberga i Esbo (1908) och Brändö villastad (1909). S. ritade också ett stort antal bostadsbyggnader och villor, bl.a. på Brändö; nämnas kan också villorna Ainola (för vännen Jean Sibelius 1904) och Villa Enckell (för läkaren och konstnären Gösta Enckell 1904), båda i Träskända, vidare Villa Carlsberg i Esbo (1915), Villa Billnäs i Pojo (1917) samt hans egen ateljé Villa Dalkulla i Dalsvik, Esbo (1923) och den egna sommarvillan "Lasses villa" i Finström, Åland, ritad redan 1895. Han kallades tillsammans med Eliel Saarinen och Onni Tarjanne till Finlands arkitektförbunds första hedersmedlemmar. Erhöll professors titel 1921. (P. Kivinen m.fl., L.S. 1870-1956 arkkitehti, 1981) (Patrick Eriksson)
S. hade stor betydelse för den moderna samhällsplaneringens utveckling vid sekelskiftet 1900 (stadsplanering) och tog bl.a. i artiklarna Modern vandalism - Helsingfors stadsplan (1898) och Utformningen av våra småstäder (1901) kraftigt ställning för mänskligare miljöer i stället för den tidens nedsmutsade stenstäder. Detta ledde att en tävling utlystes om en stadsplan för Tölö, ett område som S. sedermera gestaltade tillsammans med Gustaf Nyström (1906). Han gjorde också upp planerna för landets första villastäder enligt engelsk modell, bl.a. Haga villastad (1901), Eira villastadsdel (tills. m. Armas Lindgren och Bertel Jung, 1906), Grankulla (1906), Alberga i Esbo (1908) och Brändö villastad (1909). S. ritade också ett stort antal bostadsbyggnader och villor, bl.a. på Brändö; nämnas kan också villorna Ainola (för vännen Jean Sibelius 1904) och Villa Enckell (för läkaren och konstnären Gösta Enckell 1904), båda i Träskända, vidare Villa Carlsberg i Esbo (1915), Villa Billnäs i Pojo (1917) samt hans egen ateljé Villa Dalkulla i Dalsvik, Esbo (1923) och den egna sommarvillan "Lasses villa" i Finström, Åland, ritad redan 1895. Han kallades tillsammans med Eliel Saarinen och Onni Tarjanne till Finlands arkitektförbunds första hedersmedlemmar. Erhöll professors titel 1921. (P. Kivinen m.fl., L.S. 1870-1956 arkkitehti, 1981) (Patrick Eriksson)
Sonck, Lars. Planeringen av Tammerfors domkyrka gjorde honom till en av förgrundsgestalterna inom Finlands nationalromantik. Foto: Museiverket.
Tammerfors domkyrka som är inspirerad av nationalromantiken anses vara ett av Lars Soncks främsta verk. I fågelperspektivet framträder de slottsliknande formerna tydligt. En liten park avskiljer kyrkan från den moderna bebyggelsen som tränger sig på. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.