Halloween (All Hallows Eve) firas i de anglosaxiska länderna den 31 oktober. Man tror att H. har sin bakgrund i den keltiska skördefesten Samhain, en gränsperiod i årets gång då man förrättade offer och då de döda återvände till de levandes värld. Natten firades med upptåg, utklädsel och tiggeritåg. Kyrkans införande av Allhelgonadagen 1/11 och Alla själars dag 2/11 utplånade inte det folkliga firandet av H. Festen blev med tiden ett hopkok av hedniskt och kristet, och det var i denna form den introducerades i USA vid 1800-talets mitt.
Karaktären av skördefest lever kvar i de anglosaxiska länderna, där många vegetariska rätter tillreds denna dag. Den stora gula pumpan har blivit festens främsta symbol. Tiggeriet blev med tiden barnens speciella festsed. Iförda maskeradutstyrsel vandrar de utklädda barnen också i dag runt, knackar på grannarnas dörrar och tigger godsaker med orden: "Trick or treat" ('bus eller godis').
H. introducerades under 1990-t. i Finland, där denna innovation i feståret slagit igenom främst genom de ekonomiska förespråkarnas försorg. Hösten 1990 märktes festen för första gången i större skala. En del Halloweenartiklar fanns att köpa i butikerna, och i några skolor ordnades Halloweenmaskerader. Därvid kunde också utbyteselever, som vistats i USA, fungera som impulsgivare. Först 1997 satte emellertid introducerandet av H. igång med full kraft. Festen etablerades på två fronter - bland skolbarnen och i restaurangvärlden. Detta år började också Posten i Finland saluföra inhemska Halloweenkort.
I Finland har tidningspressen fungerat som presentatör av den nya seden och utlärare av dess historia. Festens hedniska bakgrund har inte väckt enbart positiva reaktioner bland allmänheten.
I början av 2000-t. hade H. såtillvida etablerat sig i landet att den i likhet med andra årshögtider årligen uppmärksammades i medierna. Festen har vunnit insteg i daghems-, skol-, universitets- och restaurangvärlden där fester och maskerader med detta tema ordnas. I viss mån har också barnens maskerade tiggeri slagit igenom. H:s finländska sedmönster är dock ännu statt i förändring. (A. Lilja, Sockrade hjärtan och godissugna spöken: Alla hjärtans dag och H. - två nya festseder i Sverige, 1998; Folk i fest - traditioner i Norden, red. J-Ö. Swahn, 2000; C. Ekrem, H. - kulturellt hot eller maskerad i höstmörkret? Källan 4/2001) (Carola Ekrem)
Karaktären av skördefest lever kvar i de anglosaxiska länderna, där många vegetariska rätter tillreds denna dag. Den stora gula pumpan har blivit festens främsta symbol. Tiggeriet blev med tiden barnens speciella festsed. Iförda maskeradutstyrsel vandrar de utklädda barnen också i dag runt, knackar på grannarnas dörrar och tigger godsaker med orden: "Trick or treat" ('bus eller godis').
H. introducerades under 1990-t. i Finland, där denna innovation i feståret slagit igenom främst genom de ekonomiska förespråkarnas försorg. Hösten 1990 märktes festen för första gången i större skala. En del Halloweenartiklar fanns att köpa i butikerna, och i några skolor ordnades Halloweenmaskerader. Därvid kunde också utbyteselever, som vistats i USA, fungera som impulsgivare. Först 1997 satte emellertid introducerandet av H. igång med full kraft. Festen etablerades på två fronter - bland skolbarnen och i restaurangvärlden. Detta år började också Posten i Finland saluföra inhemska Halloweenkort.
I Finland har tidningspressen fungerat som presentatör av den nya seden och utlärare av dess historia. Festens hedniska bakgrund har inte väckt enbart positiva reaktioner bland allmänheten.
I början av 2000-t. hade H. såtillvida etablerat sig i landet att den i likhet med andra årshögtider årligen uppmärksammades i medierna. Festen har vunnit insteg i daghems-, skol-, universitets- och restaurangvärlden där fester och maskerader med detta tema ordnas. I viss mån har också barnens maskerade tiggeri slagit igenom. H:s finländska sedmönster är dock ännu statt i förändring. (A. Lilja, Sockrade hjärtan och godissugna spöken: Alla hjärtans dag och H. - två nya festseder i Sverige, 1998; Folk i fest - traditioner i Norden, red. J-Ö. Swahn, 2000; C. Ekrem, H. - kulturellt hot eller maskerad i höstmörkret? Källan 4/2001) (Carola Ekrem)