Hauho

Hauho, församling och f.d. kommun i Egentliga Tavastland ca 30 km n.o. om Tavastehus, Södra Finlands region. Då kommunen upphörde var dess areal 357 km2 och invånarantal 3 929 (2008).

Landskapet i Hauho får sin prägel av smala uddar och näs samt vidsträckta vatten som tillhör Hauhostråten i Kumo älvs vattensystem. Störst bland sjöarna är den djupa Iso Roinevesi och Hauhonselkä. På näset mellan dem ligger kyrkbyn (1 300 inv. 2000) med idyllisk äldre trähusbebyggelse. Hauho genomdras av en naturskön ås, Hauhonharju, som löper i s.o.-n.v. riktning; den utgör ett parti av en större åsformation och slutar i Hauhonselkä n. om kyrkbyn. Hauho har en del småindustri. Där fanns tidigare ett flertal herrgårdar och storgods, störst bland dem fideikommisset Hahkiala (drygt 2 300 ha i början av 1900-t., styckat 1949), som från 1651 ägdes av ätten Charpentier.

Hauho är nämnt 1329 som egen församling. Gråstenskyrkan på Hauhonharju byggdes i början av 1500-talet; den fick 1864 en klockstapel av tegel. Kommunen införlivades vid ingången av 2009 med Tavastehus. (Vanhaa Hauhoa, red. T.I. Itkonen, 1934; W. Palmroth, Kertomus Hauhon seurakunnan vaiheista, 1929, faksimil 1979 o. 1997; Hauhon, Luopioisten, Tuuloksen historia 1, red. Y.S. Koskimies, 1985; Eilistä tavoittamassa: kyläkirja Hauhon kirkonkylän raitin varsilta, red. J. Kirjokallio, 2000)
Hauho

Hauho är beläget i det tavastländska sjöområdet och bildar landets demografiska medelpunkt. Karta: Arttu Paarlahti.

HAUHO2.jpg

Hauho kommun införlivades 2009 med Tavastehus. Bildkälla: Finl. kommunförbund.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
kommuner, ortnamn, församlingar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011
Uppdaterat 08.06.2023