Tavastehus

Tavastehus, fi. Hämeenlinna, stad grundad 1639, Södra Finlands region. Areal 1 786 km2, invånare 66 829 (2010).

Tavastehusregionen är en av de tre ekonomiska regionerna i landskapet Egentliga Tavastland. Tavastehus, beläget där Vanajavesi smalnar till ett sund mellan två fjärdar, omges på två sidor av skogklädda åsar, i v. och s.v. Hattelmala och Ahvenisto, i ö. och n. av höjderna på Aulanko.

Endast få hus har bevarats från tiden före den stora branden 1831, som förstörde tre fjärdedelar av staden. Bland äldre byggnader märks främst slottet (Tavastehus slott) och byggnaderna vid rådhustorget, kyrkan (J.L. Desprez, 1798), länsstyrelsen (C.L. Engel, 1836) och rådhuset (A. Cawén, 1886). Strandtorget flankeras bl.a. av busstationen (O. Sahlberg, 1959). Ö. om sundet ligger gamla centralsjukhuset (C.L. Engel, 1836, tillbyggt i flera repriser) och stadens konstmuseum (O. Sahlberg, 1952, urspr. ett sädesmagasin av Engel). Jugendepokens arkitektur representeras bl.a. av det f.d. skogsterska varuhuset (Selim A. Lindqvist, 1907) inte långt från rådhustorget. Liksom i flertalet andra finländska städer utplånades den gamla trähusmiljön i Tavastehus till stor del under årtiondena efter andra världskriget. Staden hade till en början ingen mark ö. om Vanajavesi, där bl.a. järnvägsstationen är belägen. Stationsområdet anslöts 1915 till Tavastehus. Där arbetade 1895-1963 en klädesfabrik, som 2002-07 byggdes om till ett kulturcentrum som inrymmer en konsertsal. På andra sidan Vanajavesi ligger även det nya bostadsområdet Vanajanranta, byggt 2000-05 (P. Eriksson).

Tavastehus. har bl.a. metall- och livsmedelsindustri. Som skolstad har Tavastehus anor sedan 1600-talet. Stadens genom tiderna mest kända skola är Hämeenlinnan lyseo, gr. 1873, som fram till 1887 var normallyceum och besöktes bl.a. av Jean Sibelius, Eino Leino och J.K. Paasikivi. Sedan grundskolan införts 1976, bär ett av gymnasierna i staden namnet Hämeenlinnan lyseo. Av övriga läroinrättningar kan nämnas yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu, under vilken sorterar bl.a. lantbruksundervisningsanstalterna på Evois och Mustiala. Från 1946 fram till 1990-t. arbetade på herrgården Vanögård det kommunistiska Sirolainstitutet (Sirola-opisto). Landsarkivet i stadens centrum invigdes 1927. Bland museer märks historiska museet (gr. 1912), konstmuseet (inrymmer även Viborgs konstmuseums samlingar), Jean Sibelius födelsehem, det nationella Artillerimuseet och elmuseet Elektra (invigt 1999, belyser elanvändningen från sent 1800-tal fram till 1970-talet) som upprätthålls av en 1997 grundad traditionsförening. Stadsteatern uppstod 1956, men har betydligt äldre anor som arbetarteater; den spelar sedan 1976 i ett byggnadskomplex (H. Aitola), där en jugendvilla från 1902 är en av beståndsdelarna. I staden utkommer den oavhängiga tidningen Hämeen Sanomat. Denna ges idag ut av Aina Group Oyj, en 2004 bildad koncern inom informations- och kommunikationsteknologi. Av inrättningar kan nämnas centralsjukhuset, uppfört 1973-78 på Ahvenistoåsen. Stadens garnison, som var inrymd i kaserner från ryska tiden, har till största delen överförts till Parola i Hattula.

Historia. Grundandet av en svensk borg vid Vanajavesi i slutet av 1200-t. gav upphov till en bebyggelse, för vilken Per Brahe utfärdade stadsprivilegier 1639. Denna åtgärd innebar dock inte någon större omvälvning för det lilla samhället, som inte ens sedan det 1776 blivit länsresidens i Nylands och Tavastehus län och 1779 flyttats till en udde s. om slottet förmådde uppvisa några starkare expansionstendenser (1 668 inv. 1815). En period av tillväxt inleddes 1862, då Tavastehus blev ändpunkt för Finlands första järnväg, men denna drogs snart vidare norrut förbi staden (5 340 inv. 1900). Under kriget 1918 var Tavastehus ett av de rödas viktigaste fästen, som 26/4 intogs av den tyska hjälpkåren. Bl.a. genom betydande inkorporeringar har stadens folkmängd sexdubblats sedan andra världskriget (9 770 inv. 1940). Staden har erhållit arealtillskott genom upplösningen av Tavastehus landskommun 1948 och delningen av Vånå (Vanaja) kommun 1967. Kommunerna Hauho, Kalvola, Lammi, Renko och Tuulos införlivades med Tavastehus vid ingången av 2009. Vid länsreformen 1997 blev Tavastehus residensstad i det nya storlänet Södra Finlands län. Länsindelningen avskaffades emmellertid i början av år 2010, varefter staden blev residensstad för Södra Finlands region (regionförvaltningsverken) (J. Ailio/K.O. Lindeqvist/Y.S. Koskimies, Hämeenlinnan kaupungin historia, 5 bd, 1934-77; Y.S. Koskimies mfl., Vanajan historia, 3 bd, 1976-2004; E. Korkama/S. Roudasmaa, Tapparasta tankkeihin: Hämeenlinnan varuskunnan historia, 1988) Hämeenlinna: meidän kaupunkimme, red. A. Pakkanen/I. Lehmusvaara, 1989; Linnani on kotini, red. T. Järventie m.fl., 2004)