Haukivuori, församling och tidigare kommun i Södra Savolax mellan S:t Michel och Pieksämäki, Östra Finlands region.
Landskapsbilden i H. domineras av den stora sjön Kyyvesi, som har en rik skärgård och en sönderskuren kust med hela 320 km strandlinje. H. genomdras från n. till s. av en vattendelare mellan Kymmene älvs och Vuoksens vattensystem, på vilken Savolaxbanan är byggd. Vid denna ligger bl.a. H. stationssamhälle (ca 1000 inv. 2000), som är kommunens centralort. De viktigaste näringarna är jordbruk, metallindustri samt turism. Sommartid fördubblas befolkningsantalet då sommargästerna anländer till sina stugor.
H. fick sin första bofasta befolkning kring 1500, blev kapell under Pieksämäki 1782 och bildade självständigt pastorat 1873 samt kommun 1912. Kommunen sammanslogs med S:t Michel vid ingången av 2007. Den av tegel uppförda kyrkan (V. Larkas, 1951) är den tredje i ordningen på samma plats. (B. Kunnala, Kertomus Haukivuoren seurakunnasta, 1928)
Landskapsbilden i H. domineras av den stora sjön Kyyvesi, som har en rik skärgård och en sönderskuren kust med hela 320 km strandlinje. H. genomdras från n. till s. av en vattendelare mellan Kymmene älvs och Vuoksens vattensystem, på vilken Savolaxbanan är byggd. Vid denna ligger bl.a. H. stationssamhälle (ca 1000 inv. 2000), som är kommunens centralort. De viktigaste näringarna är jordbruk, metallindustri samt turism. Sommartid fördubblas befolkningsantalet då sommargästerna anländer till sina stugor.
H. fick sin första bofasta befolkning kring 1500, blev kapell under Pieksämäki 1782 och bildade självständigt pastorat 1873 samt kommun 1912. Kommunen sammanslogs med S:t Michel vid ingången av 2007. Den av tegel uppförda kyrkan (V. Larkas, 1951) är den tredje i ordningen på samma plats. (B. Kunnala, Kertomus Haukivuoren seurakunnasta, 1928)
Haukivuori. I kommunen finns Saksalanharju, Europas största drumlin, d.v.s. en långsträckt kulle som bildats vid botten av inlandsisen. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.