Helgö

Helgö, handels- och verkstadsplats på Ekerö i Mälaren, ca 30 km v. om Stockholm. Helgö upptäcktes år 1954 och var föremål för storskaliga fältundersökningar i många år. Platsen har varit bebyggd från 200-talet till slutet av 900-talet; sin högsta blomstring upplevde den under folkvandringstid och Vendeltid. På Helgö har undersökts ett stort antal hus belägna på terrasser. Förutom bostadshus, av vilka flera varit upp till 40 m långa, fanns det byggnader för olika ändamål. Av stor betydelse är verkstäderna, i vilka man funnit mängder av smältdeglar och gjutformar vilka härstammar från en rik smyckesproduktion, vars alster kan identifieras på många håll i Norden. På Helgö har tillvaratagits rikligt med guld, bl.a. ett av Sveriges största fynd av romerska solidi. Bland materialet förekommer ett betydande inslag av utländska produkter, bl.a. rikligt med glasfragment, en liten Buddhabild av brons, en troligtvis koptisk bronsskopa, en kräkla till en irisk biskopsstav. Helgö var en av Mellansveriges viktigaste handelsplatser under järnåldern, vars roll som merkantilt centrum i Mälardalen övertogs av Birka. Det rika fyndmaterialet publiceras i serien Excavations at Helgö, som påbörjades 1961 och fram till 2004 omfattar 14 volymer. (Torsten Edgren)