Himango, fi. Himanka, kapellförsamling inom Kalajoki församling och f.d. kommun i Mellersta Österbotten ca 40 km n.o. om Karleby. Vid ingången av 2010 förenades Himango med Kalajoki stad. Vid kommunsammanslagningen uppgick Himangos areal til 229 km2 och invånarantal till 3 038 (2008).
Himango utbreder sig i småkuperad terräng på den österbottniska kustslätten; är genomflutet av tre älvar, från n. till s. räknat Himanganjoki, Pöntiönjoki och Lestijoki. Odlingar och bebyggelse följer i stort sett vattendragen; morän- och myrmarkerna mellan dessa är glest bebyggda. Kyrkbyn (2 300 inv. 2000) vid mynningen av Lestijoki blev redan tidigt en viktig handelsplats (Rauman kauppakylä), känd för sina två årliga marknader. Ett sågverk anlades 1797 vid en fors nära älvmynningen; senare grundades även flera ångsågar, av vilka den största, som sysselsatte inemot 200 arbetare, nedlades 1926. Utskeppningen av trävaror från hamnen i älvmynningen var tidigare betydande. Potatisodling, pälsdjursuppfödning och fiske är traditionella näringar i Himango. Inom industrin märks trävaruindustri och livsmedelsindustri. Hälften av befolkningen får sin utkomst av servicenäringarna, till största delen inom den offentliga sektorn och transportbranschen.
Himango, som tidigare även gick under namnet Rauma, befolkades troligen under tidig medeltid av nybyggare från övre Savolax och ingick sedan i Lochteå storsocken, blev kapell 1846 och bildade egen församling 1882 (kommun 1868). Träkyrka, uppförd 1794 av allmogemästaren J. Riff. (V. Luho/A. Luukko, Suur-Lohtajan historia 1-2, 1957-77; A-V. Anttiroiko, Himangan sataman historia, 1984)
Himango utbreder sig i småkuperad terräng på den österbottniska kustslätten; är genomflutet av tre älvar, från n. till s. räknat Himanganjoki, Pöntiönjoki och Lestijoki. Odlingar och bebyggelse följer i stort sett vattendragen; morän- och myrmarkerna mellan dessa är glest bebyggda. Kyrkbyn (2 300 inv. 2000) vid mynningen av Lestijoki blev redan tidigt en viktig handelsplats (Rauman kauppakylä), känd för sina två årliga marknader. Ett sågverk anlades 1797 vid en fors nära älvmynningen; senare grundades även flera ångsågar, av vilka den största, som sysselsatte inemot 200 arbetare, nedlades 1926. Utskeppningen av trävaror från hamnen i älvmynningen var tidigare betydande. Potatisodling, pälsdjursuppfödning och fiske är traditionella näringar i Himango. Inom industrin märks trävaruindustri och livsmedelsindustri. Hälften av befolkningen får sin utkomst av servicenäringarna, till största delen inom den offentliga sektorn och transportbranschen.
Himango, som tidigare även gick under namnet Rauma, befolkades troligen under tidig medeltid av nybyggare från övre Savolax och ingick sedan i Lochteå storsocken, blev kapell 1846 och bildade egen församling 1882 (kommun 1868). Träkyrka, uppförd 1794 av allmogemästaren J. Riff. (V. Luho/A. Luukko, Suur-Lohtajan historia 1-2, 1957-77; A-V. Anttiroiko, Himangan sataman historia, 1984)
Himango. Sammanslogs 2010 med Kalajoki. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. Kommunförbund.