Himmler, Heinrich (1900-1945), tysk nazistpolitiker, ledare för SS. H., som av någon anledning hyste ett speciellt intresse för Finland, stod i kontakt med finländska meningsfränder redan före nazisternas maktövertagande i Tyskland. Före och under vinterkriget uppsöktes H. av flera finländare som ville beveka honom att ingripa till Finlands förmån i konflikten med Sovjetunionen. Han förklarade sig sakna befogenheter men uppmanade som privatperson att man skulle gå med på de sovjetiska kraven.
H:s relationer till Finland råkade i ett nytt läge sedan den finländska SS-bataljonen bildats våren 1941, vilket var ett led i hans strävanden att bygga upp en egen härsmakt vid sidan av den reguljära tyska armén, något som kunde åstadkommas endast med utnyttjande av utländska frivilliga. Han besökte Finland två gånger 1942, första gången 22-28/3 för att inspektera sina trupper i n. Finland. Det andra besöket gick av stapeln vid månadsskiftet juli-augusti (29/7-6/8) och var närmast av rekretationsnatur, men hade även syftet att sondera möjligheterna av ett omfattande ekonomiskt samarbete mellan finländska företag och det vidsträckta SS-imperiet. Han ledsagades bl.a. av sin livläkare Felix Kersten, som var finländsk medborgare. H. träffade den högsta statsledningen och besökte Mannerheim i S:t Michel.
H:s välvilliga inställning till Finland bevarades även efter hemförlovandet av den finländska SS-bataljonen sommaren 1943. Ett år senare uppmanade han SS-organen i Finland att intensifiera sin verksamhet i syfte att väcka en opinion mot landets utträde ur kriget. I Berlin erbjöd han general Paavo Talvela befälet över en tysk "motståndsrörelse" i Finland. Efter det finländska vapenstilleståndet med Sovjetunionen fattade H. 16/9 1944 beslut om att upprätta en motståndsrörelse i bl.a. Finland; denna skulle bedriva bl.a. sabotageverksamhet mot ryssarna som snart väntades rycka in. Denna verksamhet koordinerades av ett organ som kallades Sonderkommando Nord. (F. Kersten, Samtal med H.: minnen från Tredje riket 1939-1945, 1947; H. Ekberg, Führerns trogna följeslagare, 1991) (Henrik Ekberg)
H:s relationer till Finland råkade i ett nytt läge sedan den finländska SS-bataljonen bildats våren 1941, vilket var ett led i hans strävanden att bygga upp en egen härsmakt vid sidan av den reguljära tyska armén, något som kunde åstadkommas endast med utnyttjande av utländska frivilliga. Han besökte Finland två gånger 1942, första gången 22-28/3 för att inspektera sina trupper i n. Finland. Det andra besöket gick av stapeln vid månadsskiftet juli-augusti (29/7-6/8) och var närmast av rekretationsnatur, men hade även syftet att sondera möjligheterna av ett omfattande ekonomiskt samarbete mellan finländska företag och det vidsträckta SS-imperiet. Han ledsagades bl.a. av sin livläkare Felix Kersten, som var finländsk medborgare. H. träffade den högsta statsledningen och besökte Mannerheim i S:t Michel.
H:s välvilliga inställning till Finland bevarades även efter hemförlovandet av den finländska SS-bataljonen sommaren 1943. Ett år senare uppmanade han SS-organen i Finland att intensifiera sin verksamhet i syfte att väcka en opinion mot landets utträde ur kriget. I Berlin erbjöd han general Paavo Talvela befälet över en tysk "motståndsrörelse" i Finland. Efter det finländska vapenstilleståndet med Sovjetunionen fattade H. 16/9 1944 beslut om att upprätta en motståndsrörelse i bl.a. Finland; denna skulle bedriva bl.a. sabotageverksamhet mot ryssarna som snart väntades rycka in. Denna verksamhet koordinerades av ett organ som kallades Sonderkommando Nord. (F. Kersten, Samtal med H.: minnen från Tredje riket 1939-1945, 1947; H. Ekberg, Führerns trogna följeslagare, 1991) (Henrik Ekberg)