Ilmarinen, en av huvudpersonerna i Kalevala, Väinämöinens kamrat och medhjälpare, en skicklig smed, som smitt himlen och undertinget Sampo. Han är framgångsrik friare till Pohjolas sköna jungfru, fridsam, allvarlig och genomärlig, men också en smula enfaldig och lättledd. Ursprungligen var han dock luftens gud (fi. ilma 'luft'); denna betydelse förekommer bl.a. i Agricolas förteckning över de finska hedniska gudarna. I. är ett av de allra äldsta finsk-ugriska gudanamnen.