Ivars, Siv Ann-Marie (f. 6/11 1941 i Närpes) är språkvetare med fokus på dialekter. Filosofie licentiatexamen tog hon 1981 och filosofie doktorsexamen 1986, båda i ämnet nordiska språk vid Helsingfors universitet. Ivars inledde sin forskarbana som amanuens vid Folkmålskommissionen, huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål, 1967–1976. När kommissionen gick upp i nyinrättade Forskningscentralen för de inhemska språken fortsatte hon där som specialforskare 1976–1989. Forskningsbiträde vid Finlands Akademi var hon 1982–1985. Åren 1989–1991 var Ivars biträdande professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, 1991–2002 professor i ämnet.
För dialektordboken samlade Ivars 1967–1982 in material i fält: tecknade upp tusentals dialektord och spelade in dialekt på hundratals band. Materialet ligger till grund för samlingar som förvaras i arkiv vid Svenska litteratursällskapet och Institutet för de inhemska språken. Erfarenhet av fältarbete kom väl till pass när Ivars deltog i Amerikaexpeditionen 1971. Det var en inspelningsresa som leddes av professor Lars Huldén och besökte finlandssvenska emigrantsamhällen i USA och Kanada. Syftet var att samla in berättelser om utvandringen från svenskbygderna i Finland i början av 1900-talet, samt prov på utvandrarnas svenska språk i kontakt med engelska. Ivars tidigaste publikationer är i första hand baserade på egen insamling i fält. De är skrivna på uppdrag av Närpes respektive Lappfjärds kommun, nämligen kapitlet ”Livets och årets högtider i Närpes igår och idag” (1974) och kapitlet ”Seder och bruk i Lappfjärds historia III” (1976).
Både sådana dialekter som talas hemma och sådana som talas borta har varit föremål för Ivars forskningsintresse. Hennes tidiga monografier handlar om variation och förändring i emigrantspråk. Licentiatavhandlingen Dialekter i förskingringen (1980) gäller Amerika. Där har dialekten hemifrån bevarats bäst i sockenkolonier och sämre i samhällen som samlat folk från olika trakter i Finland. Doktorsavhandlingen Från Österbotten till Sörmland (1986) handlar om språklig anpassning hos utvandrade Närpesbor i Eskilstuna i Sverige, hur de tillägnar sig det språk de möter i den nya omgivningen. Den avhandlingen skrev Ivars inom forskningsprogrammet Urbanisering och språkförändring i Norden, ett program som inleddes 1981 och koordinerades från Uppsala. Programmet hade sin teoretiska bakgrund i sociolingvistiken. Dess syfte var att undersöka de språkliga konsekvenserna av att Danmark, Norge, Sverige och Finland urbaniserades. Ett kapitel om emigrantspråk i Amerika, Argentina (Misiones) och Sverige ingår dessutom i volymen Finländsk svenska från 1860 till nutid (2019).
En monografi som beskriver en välbevarad dialekt hemma i Finland är Närpesdialekten på 1980-talet (1988). Initiativet till boken kom från Närpes kommun i samband med 650-årsjubileet 1981, och fullmäktige beviljade medel för en undersökning av den samtida dialekten. Lokalspråket i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa är temat för Stad och bygd (1996), där Ivars undersöker vilka likheter och olikheter dialekterna i omlandet har mot dialekterna i de fyra städerna. Satsläran får sin beskrivning i Sydösterbottnisk syntax (2010). I Dialekter och småstadsspråk (2015) presenterar Ivars sammanfattande variationen från region till region i det svenska Finland som helhet.
Till skillnad från titlarna ovan riktar sig Amerikaminnen (2020) till en bred läsekrets. Här berättar trettio Amerikafarare själva om sin utvandring före den stora depressionen 1930. Efter kvoteringen av invandrare hade några av dem på 1920-talet illegalt tagit sig in i USA via Kanada, med hjälp av människosmugglare över Niagarafloden. Skriven för en bred publik är likaså Folkminnen från Sydösterbotten (2022), som handlar om övernaturliga företeelser. Minnesböckerna ger samtidigt en inblick i fältarbetet, hur de samlingar kom till som sedermera förvaras i språkarkiv.
Språkhistoria är ett ämnesområde inom nordistiken som Ivars också har bidragit till. 1700-talets svenska i Finland belyser hon med exempel från Per Kalms brev till biskop Carl Fredrik Mennander. Det gör hon i ett kapitel i samlingsvolymen Finländsk svenska från medeltid till 1860 (2019). Där finner hon att skriftspråket i Finland inte var mer provinsiellt betonat än vad som var vanligt i Sverige vid samma tid. 1800-talets svenska i Finland har nått en internationell publik med Swedish in Finland in the 19th century (2005), som ingår i The Nordic languages. An International Handbook of the North Germanic Languages, vol. II. Kapitlet ”Svenska dialekter i Finland 1800–2000” (2015) handlar om utvecklingen efter skilsmässan från Sverige och riktar sig till en nordisk publik. Det ingår i Talemåletter 1800. Norsk i jamføring med andre nordiske språk.
Utöver nämnda titlar har Ivars skrivit ett femtiotal artiklar, vetenskapliga och populärvetenskapliga, jämte konferensrapporter och kapitel i antologier. Hon har varit verksam som redaktör för vetenskapliga tidskrifter som Folkmålsstudier 1994–2000 och Studier i nordisk filologi 1996–2009. I boken När kom svenskarna till Finland? (2002) bidrar hon med kapitlet ”Vad säger dialekterna ombebyggelsehistorien?” Hon har vidare varit medlem av redaktionsrådet för Arkiv för nordisk filologi i Lund 1997–2011, för Uppslagsverket Finland som kom i tryck i fem volymer 2003–2007, och slutligen för Svenska landsmål och svenskt folkliv i Uppsala 2010–2015.
En insats för svenska språket har Ivars gjort som medlem av Studentexamensnämnden 1990–1993, som adjungerad medlem och språkgranskare 1994–2011. Hon var medlem av styrelsen för Svenska litteratursällskapet i Finland 1992–2007, som dess sekreterare 1995–2007. Hon har dessutom varit styrelsemedlem i Föreningen för nordisk filologi 1986–1993, som dess ordförande 1989–1993, i Hugo Bergrothsällskapet som ordförande 1994, styrelsemedlem 1999 och sekreterare 2007.
Åren 1990–1994 ledde Ivars projektet Finlandssvenska stadsmål som finansierades av Finlands Akademi. Medlem av styrgruppen för Svenska Litteratursällskapets projekt Svenskan i Finland – i dag och i går var hon 2010–2017. Projektet har kommit ut med sex volymer (I–III:2), med teman som dialekter och småstadsspråk, finlandssvenskans variation beroende på sammanhang, språket i prosa och press, språk i skola samt språkhistoria från medeltid till nutid. Litteratursällskapets storinsamling Spara det finlandssvenska talet har tagit vara på språkprov från ett tusental yngre och äldre talare runt om i svenskbygderna, så som de talade sin svenska till vardags i seklets början. Den här insamlingen planerade och ledde Ivars 2004–2008.
Sin verksamhet för språk och samhälle har Ivars blivit belönad för med medlemskap i vetenskapliga samfund, pris och medaljer. År 2001 blev hon utländsk ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien och 2005 av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet, båda i Uppsala. Sedan 2008 är hon hedersmedlem i Svenska litteratursällskapet i Finland. Prisbelönt har hon blivit av Litteratursällskapet 1987, 1989 (Hallbergska priset) och 2016, av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 1989, 2012 och 2018, och av Svenska Akademien med Blomska stipendiet 2014. Studentexamensnämndens medalj Non scholae sed vitae tilldelades hon 2012, Svenska litteratursällskapets Forskning och vitterhet 2012 och Svenska Finlands folktings medalj 2013. FVR R 1.