Jurva, församling och f.d. kommun i Södra Österbotten ca 50 km v.s.v. om Seinäjoki.
J. utbreder sig på det flacka slättlandet kring Närpes ås källflöden. Vidsträckta myrmarker uppträder särskilt i n.v. och s.o., där de upptar drygt 50 % av landarealen. Den tätaste bebyggelsen finns i de välodlade ådalarna. Störst bland samhällena är kyrkbyn, som hade ca 2 300 inv. 2000. För övrigt märks Niemenkylä och Närvijoki med ca 400 inv. var. J. är ett centrum för tillverkning av s.k. stilmöbler och har långa snickeritraditioner; nästan all industri i kommunen är snickerirelaterad. Möbelsnickare för denna lokalt ytterst viktiga närings behov utbildas vid en hemslöjdsskola på orten, Jurvan käsi- ja taideteollisuusoppilaitos. I kommmunen finns även en del metallindustri; bl.a. framställning av fjädrar. En 2 618 m lång racerbana, Botniaring, togs i bruk 1990.
Bosättningen härstammar från mitten av 1500-t. J. var ursprungligen en del av Laihela, bildade kapell 1773 och egen församling 1859. Träkyrka från 1802. Kommunen anslöts vid ingången av 2009 med Kurikka stad. (Y.S. Koskimies, Jurvan seurakunnan historia, 1954)
J. utbreder sig på det flacka slättlandet kring Närpes ås källflöden. Vidsträckta myrmarker uppträder särskilt i n.v. och s.o., där de upptar drygt 50 % av landarealen. Den tätaste bebyggelsen finns i de välodlade ådalarna. Störst bland samhällena är kyrkbyn, som hade ca 2 300 inv. 2000. För övrigt märks Niemenkylä och Närvijoki med ca 400 inv. var. J. är ett centrum för tillverkning av s.k. stilmöbler och har långa snickeritraditioner; nästan all industri i kommunen är snickerirelaterad. Möbelsnickare för denna lokalt ytterst viktiga närings behov utbildas vid en hemslöjdsskola på orten, Jurvan käsi- ja taideteollisuusoppilaitos. I kommmunen finns även en del metallindustri; bl.a. framställning av fjädrar. En 2 618 m lång racerbana, Botniaring, togs i bruk 1990.
Bosättningen härstammar från mitten av 1500-t. J. var ursprungligen en del av Laihela, bildade kapell 1773 och egen församling 1859. Träkyrka från 1802. Kommunen anslöts vid ingången av 2009 med Kurikka stad. (Y.S. Koskimies, Jurvan seurakunnan historia, 1954)
Jurva. Orten har blivit känd för sin livaktiga möbelindustri. Ett centrum för promovering av och forskning kring denna, Nikkarikeskus, invigdes 2004 och verkar alltjämt.
Den stiliserade hyveln på det f.d. kommunvapnet illustrerar den forna kommunen Jurvas näringsliv. Bildkälla: Finl. kommunförbund.