Kampen

Kampen, fi. Kamppi, delområde i distriktet Kampmalmen i Hfrs, upptar ett starkt kontoriserat parti av stadens centrum, 10 970 inv. (2009). Efter att ha varit obebyggt på 1700-t. indrogs K., d.v.s. området n. om Nylandsgatan och v. om Mannerheimvägen, i 1814 års stadsplan. Ett trähusområde med borgerlig bosättning uppstod under 1800-talets förra hälft. Därefter har K. nybyggts och inlemmats i Hfrs city. På K., intill en gammal kyrkogård, uppfördes det nya Hfrs första kyrka, en tid huvudstadens enda lutherska, num. Gamla kyrkan (C.L. Engel, 1826). Senare byggdes bl.a. Ryska teatern (Alexandersteatern). Rester av den gamla bebyggelsen kvarstår intill Gräsviken, där en del av de s.k. hundramarksvillorna från 1880-t. bildar en trähusenklav bland omgivande stenhus. Villorna uppfördes för arbetare efter tysk förebild enligt ritningar av C. Kiseleff. I n. delen av K. ligger den livligt trafikerade busstationen, som omges bl.a. av energiverkets hus (A. Aalto, 1972) och hotell President (J. Kontio/K. Räike. Inom bebyggelsen märks f.ö. Tekniska högskolans f.d. huvudbyggnad (F.A. Sjöström, 1877, tillbyggd av A. Lindgren, 1928), teknologernas kårhus (K. Lindahl/W. Thomé, 1903), f.d. livbolaget Suomis hus (A. Lindgren, 1911) och hotell Torni. 2006 färdigställdes invid gamla busstationen ett betydande kontors- och varuhusprojekt som även omfattar bostäder. Där inrättades även Europas största underjordiska bussterminal, som inkluderar godsstation och parkering för bussar samt betjänar både när- och fjärrtrafiken. (Elämää kapungissa - att bo i stan, red. A-M. Åström m.fl., 1998)
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, befolkning, bebyggelse, områden, stadsdelar, förorter, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 09.03.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 09.03.2012 av Import