Kastelholm, välbevarad slottsruin i Sunds kommun på Åland. Borgen, som troligen grundlades redan på 1200-talet, omnämns första gången 1388. Den var i äldsta tid helt kringfluten av vatten och omgavs senare av en vallgrav. I våra dagar ligger den vid en smal, igenvuxen vik. Den äldre delen från 1300-talet är uppförd i gråsten och granit, medan tegel var huvudsakligt byggnadsmaterial vid de tillbyggnader som utfördes under senmedeltiden och Vasatiden.
Kastelholm omgavs slutligen av en sträckmur på 217 m och hade två borggårdar. Gamla slottet omfattade ett kärntorn av betydande höjd i s.v. (18-20 m) och innanför ringmuren två flygelbyggnader och en borggård. Senast på 1400-talet tillkom i slottets n. ända en rymlig förborg och en flygelbyggnad i två våningar, den senare på 1930-talet inredd till museum (Ålands museum). Den ö. flygeln är från 1500-talet. Borgen var säte för styresmannen över Kastelholms län, men började förfalla sedan länet indragits 1634. Vissa reparationer utfördes kring sekelskiftet 1900 och på 1960-talet, men en grundligare restaurering av slottet inleddes först i början av 1980-talet. Restaureringen gjordes så att alla olika byggnadsfaser tydligt går att urskilja. Kastelholm med omgivande markområde (Kastelholms kungsgård, 463 ha) ägs av staten, men förvaltas sedan 1973 av landskapet Åland. Om Kastelholms historia, se även Åland, Historia. (R. Hausen, Kastelholms slott och dess borgherrar, 1934; Kastelholma, Kuusisto, Raasepori, 1972; H. Berghold m.fl., Kastelholms slott: arkeologiska undersökningar 1982 och 1983, KS 1-KS 14, 1988; A-G. Steinby, Kastelholm, kungligt slott, 1990; L. Törnblom, Kastelholm, en nyckel till Sverige - ett slotts politiska och militära betydelse 1470-1523, 1996; P. Palamarz, Kastelholms slott: från medeltida borg till byggnadsminne, 2004)
Kastelholm omgavs slutligen av en sträckmur på 217 m och hade två borggårdar. Gamla slottet omfattade ett kärntorn av betydande höjd i s.v. (18-20 m) och innanför ringmuren två flygelbyggnader och en borggård. Senast på 1400-talet tillkom i slottets n. ända en rymlig förborg och en flygelbyggnad i två våningar, den senare på 1930-talet inredd till museum (Ålands museum). Den ö. flygeln är från 1500-talet. Borgen var säte för styresmannen över Kastelholms län, men började förfalla sedan länet indragits 1634. Vissa reparationer utfördes kring sekelskiftet 1900 och på 1960-talet, men en grundligare restaurering av slottet inleddes först i början av 1980-talet. Restaureringen gjordes så att alla olika byggnadsfaser tydligt går att urskilja. Kastelholm med omgivande markområde (Kastelholms kungsgård, 463 ha) ägs av staten, men förvaltas sedan 1973 av landskapet Åland. Om Kastelholms historia, se även Åland, Historia. (R. Hausen, Kastelholms slott och dess borgherrar, 1934; Kastelholma, Kuusisto, Raasepori, 1972; H. Berghold m.fl., Kastelholms slott: arkeologiska undersökningar 1982 och 1983, KS 1-KS 14, 1988; A-G. Steinby, Kastelholm, kungligt slott, 1990; L. Törnblom, Kastelholm, en nyckel till Sverige - ett slotts politiska och militära betydelse 1470-1523, 1996; P. Palamarz, Kastelholms slott: från medeltida borg till byggnadsminne, 2004)
Kastelholm byggdes successivt upp under 1300-, 1400-, 1500- och 1600-talen. Efter att slottet förlorat sin betydelse fick det långsamt förfalla och förvandlades till en ruin. Omfattande restaureringsarbeten har utförts i olika repriser sedan slutet av 1800-t. Foto: Schildts bildarkiv, K. Nyström.