Koskis, fi. Koski Tl, kommun i Egentliga Finland 60 km n.o. om Åbo, Sydvästra Finlands region. Areal 192 km2, invånare 2 436 (2010).
Koskis utbreder sig som ett bördigt slättland kring Pemarån, vars forsar har gett kommunen dess namn. Koskis genomdras av den gamla Oxvägen mellan Åbo och Tavastehus. Landskapsbilden präglas av de vidsträckta åkerfälten, och jordbruket spelar fortfarande en viktig roll. Den största industriella arbetsgivaren är sågverket Raunion saha Oy (aktiebolag sedan 1957, ca 80 anst. 2010), som har anor från 1909. Kommunens centralort, Koskis kyrkby, hade år 2000 ca 1 300 inv. En skulptursamling som bildhuggaren Yrjö Liipola 1955 donerade till sin födelsebygd, är sedan 1970 inrymd i en särskild museibyggnad i kyrkbyn.
Området koloniserades under medeltiden huvudsakligen utgående från Egentliga Finlands kusttrakter. Koskis blev kapell under S:t Mårtens 1647 och bildade egen församling 1901; kommunen upprättades 1869. Kyrkan, som är den femte i ordningen, uppfördes i tegel och stod färdig 1934 (T. Paatela). Av de äldre kyrkobyggnaderna återstår en barockklockstapel av trä med byggnadsårtalet 1777. (A. Oja, Kosken Tl. seurakunta 1647-1947, 1949; T. Nallinmaa-Luoto, Kosken Tl. historia, 1994)
Koskis utbreder sig som ett bördigt slättland kring Pemarån, vars forsar har gett kommunen dess namn. Koskis genomdras av den gamla Oxvägen mellan Åbo och Tavastehus. Landskapsbilden präglas av de vidsträckta åkerfälten, och jordbruket spelar fortfarande en viktig roll. Den största industriella arbetsgivaren är sågverket Raunion saha Oy (aktiebolag sedan 1957, ca 80 anst. 2010), som har anor från 1909. Kommunens centralort, Koskis kyrkby, hade år 2000 ca 1 300 inv. En skulptursamling som bildhuggaren Yrjö Liipola 1955 donerade till sin födelsebygd, är sedan 1970 inrymd i en särskild museibyggnad i kyrkbyn.
Området koloniserades under medeltiden huvudsakligen utgående från Egentliga Finlands kusttrakter. Koskis blev kapell under S:t Mårtens 1647 och bildade egen församling 1901; kommunen upprättades 1869. Kyrkan, som är den femte i ordningen, uppfördes i tegel och stod färdig 1934 (T. Paatela). Av de äldre kyrkobyggnaderna återstår en barockklockstapel av trä med byggnadsårtalet 1777. (A. Oja, Kosken Tl. seurakunta 1647-1947, 1949; T. Nallinmaa-Luoto, Kosken Tl. historia, 1994)
Koskis. Tl i det finska namnet Koski tl är en kvarleva från den gamla länsindelningens tid och står för Turun ja Porin lääni, Åbo och Björneborgs län. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.