Kosola, Iisakki Vihtori (f. 10/7 1884 Ylihärmä, d. 14/12 1936 Lappo), bonde och politiker. Kosola deltog i det aktivistiska arbetet ända från Voimaförbundets dagar. Hans hem, den stora Kosolagården i centrum av Lappo, var etapp för jägarrörelsen, och då detta uppdagades blev han gripen och fick 1916-17 sitta fängslad i Spalernaja i S:t Petersburg. Efter att ha deltagit i kriget 1918 var han verksam inom den sydösterbottniska strejkbrytarrörelse som värvade småbrukare att bryta s.k. politiska strejker (Exportfred).
Kosola var från början en av förgrundsfigurerna inom Lapporörelsen, där han till en början - vid sidan av bl.a. Artturi Leinonen och Kustaa Tiitu - tillhörde de moderata men småningom radikaliserades, uppenbarligen påverkad av Hilja Riipinen. Sommaren 1930, då han anförde det s.k. bondetåget, stod han på höjden av sin politiska makt. Kosola hörde sedan till dem som fängslades i samband med Mäntsäläupproret 1932, och bestods en hjältes hemkomst sedan han frigivits. Han var därefter ordförande för Lapporörelsens arvtagare IKL fram till några månader före sin död, men var endast en galjonsfigur.
Koosola gjorde ett resolut intryck och var en kraftfull talare med förmåga att entusiasmera, men saknade en ansvarsfull ledares egenskaper; han stod dessutom delvis under andras inflytande. Utgav 1935 verket Viimeistä piirtoa myöten (2:a uppl. 1986). (J. Korjus, V.K. - legenda jo eläessään, 1976)
Kosola var från början en av förgrundsfigurerna inom Lapporörelsen, där han till en början - vid sidan av bl.a. Artturi Leinonen och Kustaa Tiitu - tillhörde de moderata men småningom radikaliserades, uppenbarligen påverkad av Hilja Riipinen. Sommaren 1930, då han anförde det s.k. bondetåget, stod han på höjden av sin politiska makt. Kosola hörde sedan till dem som fängslades i samband med Mäntsäläupproret 1932, och bestods en hjältes hemkomst sedan han frigivits. Han var därefter ordförande för Lapporörelsens arvtagare IKL fram till några månader före sin död, men var endast en galjonsfigur.
Koosola gjorde ett resolut intryck och var en kraftfull talare med förmåga att entusiasmera, men saknade en ansvarsfull ledares egenskaper; han stod dessutom delvis under andras inflytande. Utgav 1935 verket Viimeistä piirtoa myöten (2:a uppl. 1986). (J. Korjus, V.K. - legenda jo eläessään, 1976)