Krohn, Kaarle Leopold (f. 10/5 1863, Hfrs, d. 19/7 1933 Sammatti), folklorist, fil.dr 1888, son till Julius Krohn. Han blev 1888 docent i finsk och jämförande folkdiktsforskning i Helsingfors, var 1899-1908 e.o. och 1908-28 ordinarie professor i detta ämne. Krohn fortsatte faderns arbete och blev en internationellt ledande forskare på sitt område. Även han ägnade sig nästan uteslutande åt de finska folkens sagoskatt, särskilt Kalevala.
Krohs huvudarbete är verket Kalevalastudien (6 bd, 1924-28). I Die folkloristische Arbeitsmethode (1926) utvecklade han den av fadern introducerade historisk-geografiska metoden. Denna metod, som främst tillämpats inom sagoforskningen, användes i Finland till att börja med för att kartlägga runosångernas historia. Metoden går ut på att man genom att följa varianterna från den ena orten till den andra och lägga märke till de förändringar som sker, kan bilda sig en uppfattning om var runorna uppstått och hurdan ursprungsformen varit. Beträffande Kalevalarunornas ursprung var Krohn av den åsikten att de huvudsakligen härstammar från medeltiden och att de har en viss verklighetsbakgrund (i förhållandena i v. Finland mot slutet av hednatiden). På svenska publicerade K. verket Skandinavisk mytologi (1922). Han var en av landets mest uppmärksammade vetenskapsmän och erhöll flera utländska hedersdoktorat. (J-L. Evijärvi, Kaarle Krohn, 1963) (Ann-Mari Häggman)
Krohs huvudarbete är verket Kalevalastudien (6 bd, 1924-28). I Die folkloristische Arbeitsmethode (1926) utvecklade han den av fadern introducerade historisk-geografiska metoden. Denna metod, som främst tillämpats inom sagoforskningen, användes i Finland till att börja med för att kartlägga runosångernas historia. Metoden går ut på att man genom att följa varianterna från den ena orten till den andra och lägga märke till de förändringar som sker, kan bilda sig en uppfattning om var runorna uppstått och hurdan ursprungsformen varit. Beträffande Kalevalarunornas ursprung var Krohn av den åsikten att de huvudsakligen härstammar från medeltiden och att de har en viss verklighetsbakgrund (i förhållandena i v. Finland mot slutet av hednatiden). På svenska publicerade K. verket Skandinavisk mytologi (1922). Han var en av landets mest uppmärksammade vetenskapsmän och erhöll flera utländska hedersdoktorat. (J-L. Evijärvi, Kaarle Krohn, 1963) (Ann-Mari Häggman)