Kronoby, fi. Kruunupyy, kommun i Österbotten mellan Jakobstad och Karleby, Västra och Inre Finlands region. Areal 712 km2, invånare 6 731 varav 82,6 % svenskspråkiga (2010).
Den österbottniska slätten fyller större delen av Kronoby, som når havet mellan Jakobstad och Karleby och sträcker sig som en smal kil drygt 50 km mot inlandet, där terrängens former blir mera oregelbundna. Sjörikedomen i kommundelarna Nedervetil och särskilt Terjärv (tidigare självständiga kommuner) står i kontrast mot de sjöfattiga vidderna närmare kusten. Huvudvattendrag är Kronoby å, vars välodlade älvdal har den tätaste bosättningen, bl.a. Kronoby kyrkby (ca 1 700 inv. 2004). Från källsjön Porasjärvi på den stora vattendelaren i Perho till mynningen är avståndet ca 110 km. Genom Nedervetil flyter den vattenrikare Perho å. Där finns också den välkända Seljesåsen, "Österbottens Punkaharju". I Terjärv finns även flera vackra åsar. Jordbruket spelar fortfarande en viktig roll för näringslivet i kommunen. Den största industriella arbetsgivaren är plastfabriken Ab Rani Plast Oy (gr. 1955, 550 anst. i Finland 2005, totalt ca 1 000). Kronoby flygfält (invigt 1960) med reguljär linjetrafik är gemensamt för Karleby och Jakobstad. Bland läroinrättningar märks Kronoby folkhögskola, landets äldsta svenskspråkiga, gr. 1891.
Den svenska bosättningen i ådalen härstammar från 1300-talet. Egen församling bildade Kronoby 1607; tidigare var området uppdelat mellan Pedersöre och Karleby. På 1600- o. 1700-talen var socknen främst känd för sina skickliga skeppstimmermän, av vilka många fick tjäna rikets försvar i Karlskrona. Cronoholmens skeppsvarv på Jouxholmen torde i slutet av 1600-talet ha varit störst i hela det dåtida svenska riket. Nära Kronoby ås mynning fanns ett spetälskehospital från 1628 till mitten av 1800-talet (Korpholmen). Församlingens moderkyrka (H. Kuorikoski, 1822) reser sig på n. åstranden i kyrkbyn. Terjärv kyrka, en mäktig träkatedral, byggdes 1774 och utvidgades 1877 (J. Kuorikoski). En tredje träkyrka finns i Nedervetil (M. Honka, 1754). Den nuvarande storkommunen bildades 1969 genom sammanslagning av det äldre Kronoby, Nedervetil, Terjärv och Öja, som 1932-69 var en självständig skärgårdskommun men hörde ursprungligen till Kronoby. (N. Storå, Kronoby kommuns historia 1865-1968, 2 bd, 1979-82; E. Cajanus, Historisk och oeconomisk beskrifning öfver Cronoby sokn uti Österbotten, 1755, faksimil 1955; H. Tegengren, Kronoby sockens historia, 1943; Nedervetil kommun, 1958)
Den österbottniska slätten fyller större delen av Kronoby, som når havet mellan Jakobstad och Karleby och sträcker sig som en smal kil drygt 50 km mot inlandet, där terrängens former blir mera oregelbundna. Sjörikedomen i kommundelarna Nedervetil och särskilt Terjärv (tidigare självständiga kommuner) står i kontrast mot de sjöfattiga vidderna närmare kusten. Huvudvattendrag är Kronoby å, vars välodlade älvdal har den tätaste bosättningen, bl.a. Kronoby kyrkby (ca 1 700 inv. 2004). Från källsjön Porasjärvi på den stora vattendelaren i Perho till mynningen är avståndet ca 110 km. Genom Nedervetil flyter den vattenrikare Perho å. Där finns också den välkända Seljesåsen, "Österbottens Punkaharju". I Terjärv finns även flera vackra åsar. Jordbruket spelar fortfarande en viktig roll för näringslivet i kommunen. Den största industriella arbetsgivaren är plastfabriken Ab Rani Plast Oy (gr. 1955, 550 anst. i Finland 2005, totalt ca 1 000). Kronoby flygfält (invigt 1960) med reguljär linjetrafik är gemensamt för Karleby och Jakobstad. Bland läroinrättningar märks Kronoby folkhögskola, landets äldsta svenskspråkiga, gr. 1891.
Den svenska bosättningen i ådalen härstammar från 1300-talet. Egen församling bildade Kronoby 1607; tidigare var området uppdelat mellan Pedersöre och Karleby. På 1600- o. 1700-talen var socknen främst känd för sina skickliga skeppstimmermän, av vilka många fick tjäna rikets försvar i Karlskrona. Cronoholmens skeppsvarv på Jouxholmen torde i slutet av 1600-talet ha varit störst i hela det dåtida svenska riket. Nära Kronoby ås mynning fanns ett spetälskehospital från 1628 till mitten av 1800-talet (Korpholmen). Församlingens moderkyrka (H. Kuorikoski, 1822) reser sig på n. åstranden i kyrkbyn. Terjärv kyrka, en mäktig träkatedral, byggdes 1774 och utvidgades 1877 (J. Kuorikoski). En tredje träkyrka finns i Nedervetil (M. Honka, 1754). Den nuvarande storkommunen bildades 1969 genom sammanslagning av det äldre Kronoby, Nedervetil, Terjärv och Öja, som 1932-69 var en självständig skärgårdskommun men hörde ursprungligen till Kronoby. (N. Storå, Kronoby kommuns historia 1865-1968, 2 bd, 1979-82; E. Cajanus, Historisk och oeconomisk beskrifning öfver Cronoby sokn uti Österbotten, 1755, faksimil 1955; H. Tegengren, Kronoby sockens historia, 1943; Nedervetil kommun, 1958)
Kronoby har starka hantverkstraditioner med bl.a. sävslöjd som en specialitet. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.