Terjärv, fi. Teerijärvi, församling i Borgå stift, tidigare kommun i Österbotten, ca 2 200 inv., av vilka 83,4 % svenskspråkiga (2006). Terjärv, som inkorporerades med Kronoby 1969, var en av de få svenskösterbottniska kommuner som låg ett stycke inne i landet och helt saknade kust. Naturen har en annan prägel än i kustsocknarna. Terrängen är kuperad, och där finns omkring 40 sjöar och flera åsar som gjort Terjärv känt för dess naturskönhet. Den största sjön är Heimsjön, invid vilken Terjärv kyrkby ligger.
Terjärv var ursprungligen en del av Kronoby storsocken och blev 1667 kapellförsamling under denna. En egen kyrka invigdes 1669; den nuvarande kyrkan i Terjärv uppfördes 1774 av byggmästare M. Honga. Georg Mathesius som var mycket känd för sin stora lärdom var kaplan i T. från 1760.
På 1860-talet bildade Terjärv egen kommun och egen församling. Den viktigaste näringen i Terjärv var jordbruk och boskapsskötsel. På 1800-t. fanns det ett överskott på arbetskraft, och emigrationen till Amerika var livlig. Man har beräknat att omkring 1 800 Terjärvbor emigrerade under perioden 1860-1960. (H. Widjeskog/O. Granholm, Emigrantvägar, 2006)