Kuivaniemi, tidigare kommun i Norra Österbotten mellan Uleåborg och Kemi, Norra Finlands region. Kommunens areal var 929 km2 och invånarantal 2 036 (2005).
Kuivaniemi har en låg och stenig kust, från vilken marken långsamt höjer sig mot inlandet. Ställvis finns stranddyner. Stora områden upptas av myrmarker, särskilt i den forna kommunens ö. och mellersta delar. Älven Kuivajoki upprinner i Ranua, genomflyter sjön Oijärvi och utfaller i havet vid Kuivaniemi kyrkby efter ett lopp på ca 75 km. Den tätaste bebyggelsen finns utmed älven och kring Oijärvi; i periferin finns stora områden som ligger praktiskt taget öde. Kuivaniemi har bl.a. plast- och träindustri.
Bosättningen härstammar från början av 1500-talet Kuivaniemi blev kapell under Ijo 1695 och självständigt pastorat 1919. Självstyrelse i kommunalt hänseende uppnådde Kuivaniemi dock redan 1867. Vid ingången av 2007 förenades Kuivaniemi med Ijo kommun. Träkyrka från 1874 ( E.B. Lohrmann).
Kuivaniemi har en låg och stenig kust, från vilken marken långsamt höjer sig mot inlandet. Ställvis finns stranddyner. Stora områden upptas av myrmarker, särskilt i den forna kommunens ö. och mellersta delar. Älven Kuivajoki upprinner i Ranua, genomflyter sjön Oijärvi och utfaller i havet vid Kuivaniemi kyrkby efter ett lopp på ca 75 km. Den tätaste bebyggelsen finns utmed älven och kring Oijärvi; i periferin finns stora områden som ligger praktiskt taget öde. Kuivaniemi har bl.a. plast- och träindustri.
Bosättningen härstammar från början av 1500-talet Kuivaniemi blev kapell under Ijo 1695 och självständigt pastorat 1919. Självstyrelse i kommunalt hänseende uppnådde Kuivaniemi dock redan 1867. Vid ingången av 2007 förenades Kuivaniemi med Ijo kommun. Träkyrka från 1874 ( E.B. Lohrmann).
Kuivaniemi före inkorporeringen med Ijo. Den forna kommunens område ligger vid Bottenvikens kust och sträcker sig därifrån fyra mil inåt land. Karta: Arttu Paarlahti.
Kuivaniemis gamla kommunvapen togs i bruk av Ijo kommun då Kuivaniemi och Ijo förenades 2007. Bildkälla: Finl. kommunförbund.