Kustö slott, fi. Kuusiston linna, borgruin vid ö. spetsen av ön med samma namn i S:t Karins ca 15 km s.o. om Åbo. Slottet, som var de katolska biskoparnas residens, uppfördes troligen i början av 1300-talet och påbyggdes senare i flera repriser. Kustö härjades 1485 av en eldsvåda, varvid en del viktiga handlingar som hörde till domkyrkan, förstördes. Borgens siste legitime innehavare var Arvid Kurck, som 1522 begav sig på flykt undan danskarna. Den kom därefter i Sören Norbys händer, men erövrades hösten 1523 av Gustav Vasas trupper. Denne lät rasera Kustö slott 1528. Stenar från ruinen användes sedan som byggnadsmaterial vid uppförandet av Pikis kyrka 1748-55.
Borgens huvudparti omgavs i s. och ö. av tre förgårdar, som i sin tur var omgivna av en lång ringmur. Huvudbyggnaden var troligen i tre våningar och hade två flyglar, som begränsade inre borggården i ö. och v. I s. skyddades slottet, som låg på en bergig udde, av en vallgrav. Utgrävningar vid Kustö utfördes 1877-79, konserveringsarbeten 1891-93; restaureringsarbeten utfördes 1985-93.
Efter sin storhetstid var egendomen kungsladugård under Åbo slott, landshövdingsresidens (1634-74), bostad för presidenten i Åbo hovrätt (1675-90) och därefter översteboställe till 1815. Gården var längre fram utarrenderad, såldes 1950 till en privatperson och övergick slutligen 1967 i Åbo stads ägo. Huvudbyggnaden från 1738 är en av epokens märkligaste bevarade herrgårdar av trä i Finland; den överläts 1977 jämte ett 5 ha stort jordområde (av totalt ca 53 ha) till staten för museiändamål. (R. Hausen, Kuustö slott, 1881-83; J. Rinne, Kuusiston linnanrauniot, 1904; C.J. Gardberg, K. ruiner, 1952, Finlands medeltida borgar, 1993; Kastelholma, Kuusisto, Raasepori, 1972; Kuusiston linna: tutkimuksia 1985-1993, 1994)
Borgens huvudparti omgavs i s. och ö. av tre förgårdar, som i sin tur var omgivna av en lång ringmur. Huvudbyggnaden var troligen i tre våningar och hade två flyglar, som begränsade inre borggården i ö. och v. I s. skyddades slottet, som låg på en bergig udde, av en vallgrav. Utgrävningar vid Kustö utfördes 1877-79, konserveringsarbeten 1891-93; restaureringsarbeten utfördes 1985-93.
Efter sin storhetstid var egendomen kungsladugård under Åbo slott, landshövdingsresidens (1634-74), bostad för presidenten i Åbo hovrätt (1675-90) och därefter översteboställe till 1815. Gården var längre fram utarrenderad, såldes 1950 till en privatperson och övergick slutligen 1967 i Åbo stads ägo. Huvudbyggnaden från 1738 är en av epokens märkligaste bevarade herrgårdar av trä i Finland; den överläts 1977 jämte ett 5 ha stort jordområde (av totalt ca 53 ha) till staten för museiändamål. (R. Hausen, Kuustö slott, 1881-83; J. Rinne, Kuusiston linnanrauniot, 1904; C.J. Gardberg, K. ruiner, 1952, Finlands medeltida borgar, 1993; Kastelholma, Kuusisto, Raasepori, 1972; Kuusiston linna: tutkimuksia 1985-1993, 1994)
Kustö slott. Borgen var centrum i ett biskopslän, vars uppkomst enligt forskningen kan dateras till senare delen av 1200-talet. Biskopsgården etablerade svensk bosättning alldeles intill gammal finsk bebyggelse. Foto: Schildts bildarkiv.