Liljendal, församling och f.d.kommun i Östra Nyland 20 km n.v. om Lovisa centrum, Södra Finland. Vid ingången av 2010 sammanslogs Liljendal samt Strömfors och Pernå kommuner med Lovisa stad. Vid kommunsammanslagningen var Liljendals areal 114 km2 och invånarantal 1 469 (2008).
Liljendal är ett slättland, genomflutet av Forsby å och Lovisa å. I den senare utfaller vid kyrkbyn (ca 460 inv. 2000) Hopomträsket, en grund insjö (längd ca 4,5 km, bredd ca 2 km), delvis i Pernå. Bebyggelsen följer huvudsakligen vattendragen och Lovisa- Vesijärvi järnväg, som kring sekelskiftet 1900 drogs genom socknen. Genom Liljendal löper även riksväg 6. Liljendal har varit känd som en utpräglad lantbrukskommun med betydande mjölkproduktion, men industrin och transportbranschen har efter hand fått en växande betydelse. Bland företag märks Liljendals bruk Ab (gr. 1974, tillv. stålband, förpackningsmaskiner, ca 40 anst. 2004) och Teampac Liljendal Oy (gr. 1969, tillv. bl.a. portionspåsar, ca 30 anst. 2004).
Liljendal blev kapell under Pernå 1791 och bildade egen församling 1914. Träkyrka från 1886. (A. Allardt, Liljendal sockens historia, 1935, 2:a uppl. 1980; S. Bergholm, Liljendals hembygdsbok, 1991)
Liljendal är ett slättland, genomflutet av Forsby å och Lovisa å. I den senare utfaller vid kyrkbyn (ca 460 inv. 2000) Hopomträsket, en grund insjö (längd ca 4,5 km, bredd ca 2 km), delvis i Pernå. Bebyggelsen följer huvudsakligen vattendragen och Lovisa- Vesijärvi järnväg, som kring sekelskiftet 1900 drogs genom socknen. Genom Liljendal löper även riksväg 6. Liljendal har varit känd som en utpräglad lantbrukskommun med betydande mjölkproduktion, men industrin och transportbranschen har efter hand fått en växande betydelse. Bland företag märks Liljendals bruk Ab (gr. 1974, tillv. stålband, förpackningsmaskiner, ca 40 anst. 2004) och Teampac Liljendal Oy (gr. 1969, tillv. bl.a. portionspåsar, ca 30 anst. 2004).
Liljendal blev kapell under Pernå 1791 och bildade egen församling 1914. Träkyrka från 1886. (A. Allardt, Liljendal sockens historia, 1935, 2:a uppl. 1980; S. Bergholm, Liljendals hembygdsbok, 1991)
Liljendal har fått sitt namn efter herrgården med samma namn, som under 1700-t. tillhörde bl.a. ätten Armfelt. Kartan visar kommunens område fram till kommunsammanslagningen 2010. Karta: Arttu Paarlahti.
Kvällsmåltid på Lill-Vekum i Liljendal på 1910-talet. På gårdens marker bodde många backstugusittare som var i gårdens kost då de deltog i skördearbetet. Foto: SLS, Folkkultursarkivet, Gabriel Nikander.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.