Lucia, ett kvinnligt helgon, som enligt legenden ljöt martyrdöden i staden Syrakusa på Sicilien ca 300. De tidigaste kända formerna av luciafirande i Svenskfinland infördes i slutet av 1800-talet med influenser från Sverige, då utan luciatåg och etablerad musikalisk inramning. För detta finns belägg från Svenska fruntimmersskolan i Åbo 1898, vidare förekom luciafirande vid Vörå folkhögskola 1913 och 1919 inleddes en luciatradition vid Högvalla husmodersskola. Luciafirandet i dess moderna utformning, luciatåget med den ljusprydda, vitklädda flickan, är en sed som utbildats främst under 1900-talet i föreningsregi. Till Finland kom detta bruk åter från Sverige i början av 1930-talet genom förmedling av Martha Lille. Tidskriften Allas Krönika ordnade ett offentligt luciafirande i Hfrs 1930 och 1931, och sistnämnda år kröntes en L. även i Vasa och Jakobstad. Traditionen dog därefter ut och återuppväcktes först efter andra världskriget, sedan tidningen Västra Nylands läsare 1947 utsett en Lucia. Detta var första gången en Lucia valdes på bred bas av bygdens eget folk. Ålands första Lucia kröntes 1944 i Mariehamn, och 1950 tog Borgåbladet initiativ till sin första ljusfest. Detta år inledde även föreningen Brage i Vasa en Luciatradition i samarbete med Vasabladet, och denna har sedan dess fortgått obruten.
Sedan 1950 har även en hela Svenskfinlands Lucia utsetts, en tradition som numera går under namnet Finlands Lucia, en registrerad titel med tillhörande luciamärke, vars försäljningsintäkter går tilll den årliga Luciainsamlingen för välgörande ändamål. Valet av Luciakandidater till själva röstningen utlyses i regel i början av oktober genom att allmänheten får skicka in presentationer av eventuella kandidater till Folkhälsan där en s.k. Luciamamma med stab koordinerar verksamheten. Till grundkriterierna hör, förutom god sångröst, att flickan själv har godkänt att ställa upp för uppgiften samt att hon bör vara fyllda 18 år, ogift och bosatt i Finland. I ungefär mitten av oktober tillträder sedan en luciajury på tre personer, som väljer ut tio av kandidaterna som går till val. En krönare, oftast en synlig finlandssvensk person, utses för kröningen som sedvanligt sker i Hfrs domkyrka på Luciadagen. Dagstidningen Hufvudstadsbladet (Hbl) tog 1949, då tillsammans med Samfundet Folkhälsan, initiativet till ett årligen återkommande luciatåg på Luciadagen i samband med omfattande välgörenhetsaktioner, främst till förmån för handikappade, men numera också till barnskydd. Från att i många år varit ett samarbete mellan Hbl och Samfundet Folkhälsan övertog den senare 1985 ansvaret för bl.a. luciaprogrammen och röstningsförfarandet och 1998 också det redaktionella arbetet, medan Hbl har fortsatt som huvudbevakaren i press och media. Grundproceduren har dock varit densamma genom åren: en ung flicka utses genom omröstning bland Hbl:s läsare till Lucia. Hon får därefter uppträda offentligt och besöka barnhem, ålderdomshem, sjukhus etc. I landets svensktalande trakter väljs numera även ett slags bygdelucior, vanligen kommunvis. Luciafirandet förekommer därutöver i skolor, föreningar o.s.v. Luciaseden har i viss mån spridits till helfinsk miljö, ofta introducerad av skolornas lärare i svenska.
Betydligt äldre är det firande som förr förekom i skolorna på Luciadagen (13/12), vilken (enligt 1724 års gymnasie- och skolordning) även var terminens avslutningsdag. De ljusfester åter som då firades hade närmast karaktären av kollektiva stadsjulfester, vilka i dagens samhälle har olika efterföljare, t.ex. förenings-, firma- och kyrkojulfester. (B. Lönnqvist: God Jul, 1992; Lyskraft: Finlands Lucia 50, red. M. Lindholm, 1999)
Svenskfinlands, senare Finlands Lucia 1950-2015
Sedan 1950 har även en hela Svenskfinlands Lucia utsetts, en tradition som numera går under namnet Finlands Lucia, en registrerad titel med tillhörande luciamärke, vars försäljningsintäkter går tilll den årliga Luciainsamlingen för välgörande ändamål. Valet av Luciakandidater till själva röstningen utlyses i regel i början av oktober genom att allmänheten får skicka in presentationer av eventuella kandidater till Folkhälsan där en s.k. Luciamamma med stab koordinerar verksamheten. Till grundkriterierna hör, förutom god sångröst, att flickan själv har godkänt att ställa upp för uppgiften samt att hon bör vara fyllda 18 år, ogift och bosatt i Finland. I ungefär mitten av oktober tillträder sedan en luciajury på tre personer, som väljer ut tio av kandidaterna som går till val. En krönare, oftast en synlig finlandssvensk person, utses för kröningen som sedvanligt sker i Hfrs domkyrka på Luciadagen. Dagstidningen Hufvudstadsbladet (Hbl) tog 1949, då tillsammans med Samfundet Folkhälsan, initiativet till ett årligen återkommande luciatåg på Luciadagen i samband med omfattande välgörenhetsaktioner, främst till förmån för handikappade, men numera också till barnskydd. Från att i många år varit ett samarbete mellan Hbl och Samfundet Folkhälsan övertog den senare 1985 ansvaret för bl.a. luciaprogrammen och röstningsförfarandet och 1998 också det redaktionella arbetet, medan Hbl har fortsatt som huvudbevakaren i press och media. Grundproceduren har dock varit densamma genom åren: en ung flicka utses genom omröstning bland Hbl:s läsare till Lucia. Hon får därefter uppträda offentligt och besöka barnhem, ålderdomshem, sjukhus etc. I landets svensktalande trakter väljs numera även ett slags bygdelucior, vanligen kommunvis. Luciafirandet förekommer därutöver i skolor, föreningar o.s.v. Luciaseden har i viss mån spridits till helfinsk miljö, ofta introducerad av skolornas lärare i svenska.
Betydligt äldre är det firande som förr förekom i skolorna på Luciadagen (13/12), vilken (enligt 1724 års gymnasie- och skolordning) även var terminens avslutningsdag. De ljusfester åter som då firades hade närmast karaktären av kollektiva stadsjulfester, vilka i dagens samhälle har olika efterföljare, t.ex. förenings-, firma- och kyrkojulfester. (B. Lönnqvist: God Jul, 1992; Lyskraft: Finlands Lucia 50, red. M. Lindholm, 1999)
Svenskfinlands, senare Finlands Lucia 1950-2015
1950 | Barbro Reihe | 1983 | Helena Ek |
1951 | Maj Ekman | 1984 | Barbro Hakalax |
1952 | Kerstin Klingberg | 1985 | Anne Alhainen |
1953 | Märta Cavonius | 1986 | Ulrica Hagback |
1954 | Ann-Mari Nybondas | 1987 | Nina Björkfelt |
1955 | Christina Holmberg | 1988 | Susanna Palin |
1956 | Gunnel Törnroos | 1989 | Eva-Maria Uppstu |
1957 | Leila Saxberg | 1990 | Petra Fagerholm |
1958 | Barbro Ahlroth | 1991 | Ingrid Biese |
1959 | Astrid Carlström | 1992 | Annalena Reinikainen |
1960 | Ingegerd Londén | 1993 | Catrine Karlsson |
1961 | Carita Norra | 1994 | Johanna Lindgård |
1962 | Ingeborg Spiik | 1995 | Katarina Nyqvist |
1963 | Betty Nyholm | 1996 | Jonna Ansa |
1964 | Ingrid Lindqvist | 1997 | Heidi Fager |
1965 | Christa Oinonen | 1998 | Katja Weckström |
1966 | Mona Bäckström | 1999 | Melina Renqvist |
1967 | Eivor Ahti | 2000 | Sofie Backman |
1968 | Charlotta Blomqvist | 2001 | Jessica Söderholm |
1969 | Gun-May Lundqvist | 2002 | Andréa Mattsson |
1970 | Christel Lindström | 2003 | Anna-Charlotta Thibblin |
1971 | Marianne Hellman | 2004 | Maria Brandt |
1972 | Ann-Christin Forsberg | 2005 | Marianne Ekqvist |
1973 | Maria Hagelstam | 2006 | Karolina Henriksson |
1974 | Bodil Ehn | 2007 | Frida Andersson |
1975 | Erica Aminoff | 2008 | Sonja Sjöblom |
1976 | Käte Nyberg | 2009 | Ellen Husberg |
1977 | Carita Forsblom | 2010 | Mirella Uddström |
1978 | Helena Pettersson | 2011 | Nora Peltola |
1979 | Nina Krause | 2012 | Julia Hanhikoski |
1980 | Jannike Danielsen | 2013 | Elin Andersson |
1981 | Ann-Lis Blomqvist | 2014 | Vanessa Eriksson |
1982 | Kira Ollonqvist | 2015 | Sonja Lehto |
|