Lundo, fi. Lieto, kommun i Egentliga Finland närmast n.o. om Åbo, Sydvästra Finlands region. Areal 199 km2, invånare 16 690 (2011).
Lundo omfattar ett parti av de välodlade ådalarna kring Aura å och Savijoki samt omgivande slättbygd. Där finns flera tätorter, bl.a. L. kyrkby (ca 6 100 inv. 2004) vid riksväg 10 och Lundo stationssamhälle (ca 1 700 inv.) vid banan Åbo-Toijala. I kommunen finns bl.a. metallindustri; bland företag märks Auramarine Oy (gr. 1987, ca 60 anst. 2004, ägs sedan 2000 av Hollming Oy), som tillverkar utrustning för dieselmotorer och turbiner, och busskarosseritillverkaren Volvo Bus Finland Oy (tidigare Carrus Oy, gr. 1998, ca 300 anst. 2004). Av sevärdheter kan nämnas Nautelan koski fors i Aura å, med ett fall på 17 m på en halv kilometer. Vid forsen invigdes 2000 ett museum som bär donatorn Lauri Nautelas namn; det presenterar bl.a. livet under stenåldern och naturen i ådalen.
Resterna av fyra fornborgar, främst Vanhalinna, en föregångare till Åbo slott, och flera brandgravar, utgör synliga bevis för en järnåldersbosättning i Lundo. Orten är nämnd 1331. Gråstenskyrkan, helgad åt S:t Peter, är uppförd i början av 1500-talet. Från 1430 var socknen prebendepastorat för domprosten i Åbo, 1630-40 för Åbo gymnasium och därefter till 1826 för Åbo akademi. (Liedon historia, 2 bd, 1988)
Lundo omfattar ett parti av de välodlade ådalarna kring Aura å och Savijoki samt omgivande slättbygd. Där finns flera tätorter, bl.a. L. kyrkby (ca 6 100 inv. 2004) vid riksväg 10 och Lundo stationssamhälle (ca 1 700 inv.) vid banan Åbo-Toijala. I kommunen finns bl.a. metallindustri; bland företag märks Auramarine Oy (gr. 1987, ca 60 anst. 2004, ägs sedan 2000 av Hollming Oy), som tillverkar utrustning för dieselmotorer och turbiner, och busskarosseritillverkaren Volvo Bus Finland Oy (tidigare Carrus Oy, gr. 1998, ca 300 anst. 2004). Av sevärdheter kan nämnas Nautelan koski fors i Aura å, med ett fall på 17 m på en halv kilometer. Vid forsen invigdes 2000 ett museum som bär donatorn Lauri Nautelas namn; det presenterar bl.a. livet under stenåldern och naturen i ådalen.
Resterna av fyra fornborgar, främst Vanhalinna, en föregångare till Åbo slott, och flera brandgravar, utgör synliga bevis för en järnåldersbosättning i Lundo. Orten är nämnd 1331. Gråstenskyrkan, helgad åt S:t Peter, är uppförd i början av 1500-talet. Från 1430 var socknen prebendepastorat för domprosten i Åbo, 1630-40 för Åbo gymnasium och därefter till 1826 för Åbo akademi. (Liedon historia, 2 bd, 1988)
Lundo. 1738 grundades ett litet valkeri vid stranden av Littois träsk. Under det följande seklet växte anläggningen till en betydande klädesfabrik, som försåg bl.a. militären och fängelserna med textilier. Fabriken, som den sista tiden drevs av bolaget Barker-Littoinen, nedlades slutgiltigt 1970. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.