mått och vikter bestod, innan Finland blev självständigt, av en heterogen samling olikvärdiga enheter. De gamla längdmåtten tum, fot och aln, som tidigare allmänt användes, hade sin grund i människokroppens motsvarande dimensioner. Man kunde därför vänta sig att dessa mått skulle utgöra en lämplig bas för ett acceptabelt gemensamt system. I stället uppstod ett virrvarr av m., då olika länder definierade och införde sina egna system. Även sedan metersystemet antagits 1892, användes en mångfald mycket gamla mått- och viktenheter, mestadels äldre svenska dimensionsenheter baserade på 1 svensk fot (= 296,99 mm = 12 tum). Därtill användes ryska enheter som byggde på 1 engelsk fot, ett över tusen år gammalt mått, motsvarande ca 305 mm = 12 tum (inch). En engelsk tum fastslogs 1959 internationellt som 1 inch = exakt 25,4 mm, vilket ger 1 fot = 304,8 mm. I Finland dominerade dock 1 svensk tum (= 24,74 mm), även kallad verktum. Sveriges moderniserade ny- eller decimaltum = 1/10 fot = 29,7 mm slog inte igenom i Finland, utan här följde man brittiska mått i virkeshanteringen fram till 1970-t., då SI-systemet antogs. Med införande av SI-systemet uppnådde man målsättningen att ha ett system med gemensamt godkända enheter. En annan fördel med SI-systemet är användningen av decimalsystemet, vilket gör omräkningen mellan mindre och större enheter lätthanterlig.
De svenska längdmåtten var mil, nymil (= 10 km, antogs inte heller i finlandssvenskt språkbruk), sjömil (= 1 852 m exakt, enligt en internationell rekommendation av 1929), aln, rev, stång och famn. Den äldre svenska sjömilen, som motsvarade en geografisk mil = 1/15 ekvatorsgrad, vann inte heller insteg i Finland.
De svenska ytmåtten var tunnland, kappland och kvadratfot och de svenska rymdmåtten kubikfot, kubikaln, stavrum, kubikfamn, en famn ved och en s.k. trealnars famn ved. Ett mycket gammalt rymdmått var 1 tunna, som varierade mellan 1 1/4 och 1 3/4 hektoliter, beroende på innehållets art och växlande definitioner. På 1910-t. definierades i Finland 1 tunna till 6,3 kubikfot "fast mål" (= 164,89 l). Dessutom fanns kappe, kanna, stop, kvarter, jungfru och kolstig eller läst. Ett rymdmått av finskt ursprung var kappen, som infördes även i Sverige. De svenska vikterna var lispund (av fornsv. lifspund, d.v.s. liviskt pund), skålpund, lod, centner och skeppund. Ryska m. var saschen, arschin, verst, desjatjin, funt och lod. (Kai Finell/Peter Holmberg)
Gamla mått och vikter
De svenska längdmåtten var mil, nymil (= 10 km, antogs inte heller i finlandssvenskt språkbruk), sjömil (= 1 852 m exakt, enligt en internationell rekommendation av 1929), aln, rev, stång och famn. Den äldre svenska sjömilen, som motsvarade en geografisk mil = 1/15 ekvatorsgrad, vann inte heller insteg i Finland.
De svenska ytmåtten var tunnland, kappland och kvadratfot och de svenska rymdmåtten kubikfot, kubikaln, stavrum, kubikfamn, en famn ved och en s.k. trealnars famn ved. Ett mycket gammalt rymdmått var 1 tunna, som varierade mellan 1 1/4 och 1 3/4 hektoliter, beroende på innehållets art och växlande definitioner. På 1910-t. definierades i Finland 1 tunna till 6,3 kubikfot "fast mål" (= 164,89 l). Dessutom fanns kappe, kanna, stop, kvarter, jungfru och kolstig eller läst. Ett rymdmått av finskt ursprung var kappen, som infördes även i Sverige. De svenska vikterna var lispund (av fornsv. lifspund, d.v.s. liviskt pund), skålpund, lod, centner och skeppund. Ryska m. var saschen, arschin, verst, desjatjin, funt och lod. (Kai Finell/Peter Holmberg)
Gamla mått och vikter
| Svenska längdmått: | ||
| 1 mil | 36 000 fot | 10 688,54 m |
| nymilen | 10 km | |
| 1 sjömil | 1 distansminut | 1 852 m |
| 1 aln | 2 fot | 593,8 mm |
| 1 fot | 12 tum | 298,99 mm |
| 1 tum/verktum | 24,74 mm | |
| 1 rev | 10 stänger | 29,69 m |
| 1 stång | 10 fot | 2 969 mm |
| 1 famn | 6 fot | 1,781 m |
| äldre sv. sjömil | 1/15 ekvatorsgrad | 7 420,44 m |
| Svenska ytmått: | ||
| 1 tunnland | 32 kappland | 4 936,5 m² |
| 1 kappland | 154,27 m² | 1,54 ar |
| 1 kvadratfot | 0,088 m² | |
| Svenska rymdmått: | ||
| 1 kubikfot | 26,17 dm³ | |
| 1 kubikaln | 0,209 m³ | |
| 1 stavrum | 33 1/4 kubikaln | 6,962 m³ |
| 1 kubikfamn | 5,653 m³ | |
| 1 famn ved | 144 kubikfot | 3,769 m³ |
| 1 trealnars famn ved | 108 kubikfot | 2,827 m³ |
| 1 tunna | 30 kappar, 63 kannor | 164,89 l |
| 1 kappe | 5,496 l | |
| 1 kanna | 2,617 l | |
| 1 stop | 1/2 kanna | 1,309 l |
| 1 kvarter | 3,27 dl | |
| 1 jungfru | 1/32 kanna | 8,2 cl |
| 1 kolstig el. läst | 12 tunnor | 19,79 hl |
| Svenska vikter: | ||
| 1 lispund | 8,501 kg | |
| 1 skålpund | 1/20 lispund | 425 g |
| 1 lod | 1/32 skålpund | 13,3 g |
| 1 centner | 100 skålpund | 42,505 kg |
| 1 skeppund | 400 skålpund | 170 kg |
| Ryska mått och vikter: | ||
| 1 saschen | 7 eng. fot | 2 133,6 mm |
| 1 arschin | 1/3 saschen | 711,2 mm |
| 1 verst | 500 saschen | 1 066,8 m |
| 1 desjatjin | 2 400 saschen² | 10 925,4 m² |
| 1 funt | 32 lod | 409,5 g |
| 1 lod | 12,8 g |