Mäntyharju, kommun i s. Savolax 35 km s.v. om S:t Michel, Östra Finlands region. Areal 983 km2, invånare 6 393 (2011).
M. är en småkuperad bygd, splittrad av talrika småsjöar och genomdragen av tre moränåsar, som löper parallellt från s.o. till n.v. Sjöarna hör till Mäntyharjustråten , förr en viktig flottningsled, som förenar sig med Kymmene älv strax n. om Kuusankoski. Bebyggelsen är relativt jämnt utspridd över hela kommunen, men är glesast i s.o. Kyrkbyn, som ligger vid Savolaxbanan, har i dag ca 4 500 inv. (2000). Kommunen har drygt 1 500 km strandlinje och drygt 4 100 fritidsbostäder. Industrin är relativt mångsidig; bland företag märks Exel Oyj (gr. 1960, 170 anst. 2004), en av Europas största tillverkare av kompositprofiler och rör samt världsledande på skid- och gångstavar, Veisto Oy (gr. 1964, 130 anst. 2004), som tillverkar sågverksmaskiner, och sågverket Kiepin saha (gr. 1946, 50 anst. 2004), som ägs av Olavi Räsänen Oy i S:t Michel.
M., ursprungligen kapell under Itis, bildade redan 1595 eget pastorat. På grund av sitt läge har M. under gångna tider ofta hemsökts av krig; i Åbofreden 1743 hamnade en tredjedel av socknen med kyrkan och prästgården på ryska sidan. Den nuvarande stora träkyrkan byggdes 1812 enligt ritningar av Ch. Bassi. Under februari 1918 utkämpades hårda strider om M. station och kyrkby, vilka flera gånger bytte ägare, innan de vita trupperna slutligen avgick med segern 3/3. (M. Favorin, Mäntyharjun historia, 2 bd, 1976 -83)
M. är en småkuperad bygd, splittrad av talrika småsjöar och genomdragen av tre moränåsar, som löper parallellt från s.o. till n.v. Sjöarna hör till Mäntyharjustråten , förr en viktig flottningsled, som förenar sig med Kymmene älv strax n. om Kuusankoski. Bebyggelsen är relativt jämnt utspridd över hela kommunen, men är glesast i s.o. Kyrkbyn, som ligger vid Savolaxbanan, har i dag ca 4 500 inv. (2000). Kommunen har drygt 1 500 km strandlinje och drygt 4 100 fritidsbostäder. Industrin är relativt mångsidig; bland företag märks Exel Oyj (gr. 1960, 170 anst. 2004), en av Europas största tillverkare av kompositprofiler och rör samt världsledande på skid- och gångstavar, Veisto Oy (gr. 1964, 130 anst. 2004), som tillverkar sågverksmaskiner, och sågverket Kiepin saha (gr. 1946, 50 anst. 2004), som ägs av Olavi Räsänen Oy i S:t Michel.
M., ursprungligen kapell under Itis, bildade redan 1595 eget pastorat. På grund av sitt läge har M. under gångna tider ofta hemsökts av krig; i Åbofreden 1743 hamnade en tredjedel av socknen med kyrkan och prästgården på ryska sidan. Den nuvarande stora träkyrkan byggdes 1812 enligt ritningar av Ch. Bassi. Under februari 1918 utkämpades hårda strider om M. station och kyrkby, vilka flera gånger bytte ägare, innan de vita trupperna slutligen avgick med segern 3/3. (M. Favorin, Mäntyharjun historia, 2 bd, 1976 -83)
Mäntyharju. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Mäntyharju. Kommunvapnet, som togs i bruk 1953, har formgivits av Ahti Hammar. Heraldiken, med två tallar och en kulle av guld, anspelar på kommunens namn, som direkt översatt till svenska skulle lyda Tallåsen. Bildkälla: Finl. kommunförbund.