Malax, fi. Maalahti, kommun i Österbotten 25 km s. om Vasa, Västra och Inre Finlands region. Areal 511 km2, invånare 5 614 varav 86,8 % svenskspråkiga (2011).
Malax upptas huvudsakligen av bördiga slätter kring Malax å och dess tillflöden samt kring Petalax å. Bebyggelsen är koncentrerad till ådalarna, där den harmoniska blandningen av gammalt och nytt bildar ett unikt kulturlandskap. En vidsträckt skärgård sträcker sig sex mil ut till havs och omfattar bl.a. Bergöarkipelagen, som tidigare utgjorde en självständig kommun (Bergö). Pälsdjursuppfödning och växthusodling är viktiga näringar. Dessutom finns en välutvecklad industriell sektor som till stor del tillkom under 1970-t. med flera nya industrier; bl.a. märks båtvarvet Oy Botnia Marin Ab (gr. 1977, ca 90 anst. 2005) med verksamhet även i Nykarleby. Också fisket har fortfarande en viss betydelse. Av sevärdheter kan nämnas Kvarkens båtmuseum (gr. 1971), som presenterar allmogebåtar, fiske- och sälfångstredskap m.m. Herrgården Åminneborg ägdes tidigare av många framstående köpmanna- och adelssläkter samt innehades 1939-64 av Samfundet Folkhälsan. Den är sedan 1965 åter i privat ägo. Malax är känt även för malaxlimpan, som har bakats enligt samma recept sedan 1906.
Malax, tidigare dottersocken (kapell 1602) till det forna Stor-Mustasaari (Korsholm), bildade egen församling 1607. Socknen (som fram till början av 1900-talet omfattade även Bergö och Petalax) ingick 1652-74 i Laihela friherreskap. Malax träkyrka uppfördes 1829 under ledning av H. Kuorikoski. Kommunerna Malax, Bergö och Petalax sammanslogs 1973 till ett nytt Stor-Malax. (J. Klockars, Första boken om Malax, 1930, 2:a uppl., 1961; H. Smeds, Malaxbygden, 1935; L. Fogde, Sanning och dikt, 1981; Bidrag till Malax historia 1: historisk beskrifning öfver Malax församling, red. E. Klingius, 1986)
Malax upptas huvudsakligen av bördiga slätter kring Malax å och dess tillflöden samt kring Petalax å. Bebyggelsen är koncentrerad till ådalarna, där den harmoniska blandningen av gammalt och nytt bildar ett unikt kulturlandskap. En vidsträckt skärgård sträcker sig sex mil ut till havs och omfattar bl.a. Bergöarkipelagen, som tidigare utgjorde en självständig kommun (Bergö). Pälsdjursuppfödning och växthusodling är viktiga näringar. Dessutom finns en välutvecklad industriell sektor som till stor del tillkom under 1970-t. med flera nya industrier; bl.a. märks båtvarvet Oy Botnia Marin Ab (gr. 1977, ca 90 anst. 2005) med verksamhet även i Nykarleby. Också fisket har fortfarande en viss betydelse. Av sevärdheter kan nämnas Kvarkens båtmuseum (gr. 1971), som presenterar allmogebåtar, fiske- och sälfångstredskap m.m. Herrgården Åminneborg ägdes tidigare av många framstående köpmanna- och adelssläkter samt innehades 1939-64 av Samfundet Folkhälsan. Den är sedan 1965 åter i privat ägo. Malax är känt även för malaxlimpan, som har bakats enligt samma recept sedan 1906.
Malax, tidigare dottersocken (kapell 1602) till det forna Stor-Mustasaari (Korsholm), bildade egen församling 1607. Socknen (som fram till början av 1900-talet omfattade även Bergö och Petalax) ingick 1652-74 i Laihela friherreskap. Malax träkyrka uppfördes 1829 under ledning av H. Kuorikoski. Kommunerna Malax, Bergö och Petalax sammanslogs 1973 till ett nytt Stor-Malax. (J. Klockars, Första boken om Malax, 1930, 2:a uppl., 1961; H. Smeds, Malaxbygden, 1935; L. Fogde, Sanning och dikt, 1981; Bidrag till Malax historia 1: historisk beskrifning öfver Malax församling, red. E. Klingius, 1986)
I Malax grundades den första svenskspråkiga ungdomsföreningen 1888. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Malax. Kommunens livliga och traditionsrika båthamn i Åminne ligger som namnet anger vid mynningen av Malax å, som kantas av idylliska båthus och bryggor. Foto: Malax kommun, I. Hallvar.
Malax forna kommunvapen. Ett nytt kommunvapen togs i bruk 9 juli 1982 i samband med Malax kyrksockens 375-årsjubileum. Bildkälla: Finl. kommunförbund.