Korsholm, fi. Mustasaari, kommun i Österbotten vid Vasa, Västra och Inre Finlands region. Areal 848 km2, invånare 18 868 varav 69,6 % svenskspråkiga (2011).
Korsholm, som omger Vasa på tre sidor, är till största delen en upplandad skärgård. I s. och ö. utbreder sig bördiga lerslätter kring Toby ås och Kyro älvs mynningar. Ett stort sammanhängande odlingsområde finns på Söderfjärden s. om Vasa, som slutgiltigt torrlades 1919-27. N. om staden ligger en småkuperad udde, som västerut övergår i en skärgård, vilken drygt fyra mil ute till havs avslutas med Norrskärs fyr. Större öar är Replot-Vallgrund och Björkö, som tidigare bildade egna kommuner, samt Köklot (vägförbindelse med fastlandet sedan 1975, 13,5 km) och Valsörarna. Centralort är Smedsby (ca 5 000 inv. 2005) strax n. om stadsgränsen; inom bebyggelsen där märks bl.a. kommunens kanslihus (K. Kyyhkynen, 1978). Kvevlax kyrkby med sin träkyrka från 1692 har ca 1 500 inv. Botniahallen, en allaktivitetshall avsedd bl.a. för idrott, som uppförts i samarbete med Vasa, stod färdig 1997. En stor del av den yrkesverksamma befolkningen har anställning i Vasa. Bland industriföretag i kommunen märks SK Tuote Oy (gr. 1975, 60 anst. 2005), som tillverkar takkomponenter, och Oy Hydrolink Ab (gr. 1993, 25 anst. 2004), som är Nordens ledande tillverkare av spår- och pistmaskiner; dessutom framställs fodertruckar.
I kommunen finns flera hembygdsmuseer och Stundars hantverkarby, där det sommartid anordnas olika publika tillställningar. Bland övriga sevärdheter märks bron över Toby å, som är landets äldsta stenbro, färdigställd 1781. I Korsholm finns även landets längsta bro, som förbinder Replot med fastlandet (broar). Av evenemang kan nämnas Korsholms musikfestspel, som anordnas sedan 1983 och är en av landets förnämsta musikbegivenheter. Korsholms musikinstitut, gr. 1995, har anor sedan 1952.
Kyro älvmynning blev tidigt ett viktigt handelscentrum. Korsholm är nämnt 1348 och hette till 1927 också på svenska Mustasaari; även Vasa socken 1606-1852, då Korsholm bildade en församling tillsammans med Vasa stad, som grundades på dess mark förstnämnda år. Socknen, som i början av 1400-talet omfattade allt land från Munsala i n. till Malax i s., härstammar troligen från mitten av 1200-talet. Ruinerna av den äldsta kyrkobyggnaden kan beskådas i Gamla Vasa. Där finns även lämningar av det forna Korsholms slott. Församlingens nuvarande kyrka är belägen på stadens område i Gamla Vasa. Den var ursprungligen hovrättsbyggnad, men byggdes 1863 om till kyrka. Genom en inkorporering av på Korsholms område belägna förstadsområden med Vasa 1935 förlorade kommunen drygt en tredjedel av sin dåvarande befolkning. Huvuddelen av Korsholm jämte kommunerna Kvevlax, Replot och Björköby samt halva Solf bildade 1973 en ny storkommun, vars administrativa centrum är förlagt till Smedsby. (K.V. Åkerblom, Korsholms historia, 2 bd, 1941-56; "Ett vrångt och svårt folk": Korsholm under 650 år, red. S. Karlsson, 2000; Smedsby 1940-2002: från bysamhälle till kommuncentrum, 2002)
Korsholm, som omger Vasa på tre sidor, är till största delen en upplandad skärgård. I s. och ö. utbreder sig bördiga lerslätter kring Toby ås och Kyro älvs mynningar. Ett stort sammanhängande odlingsområde finns på Söderfjärden s. om Vasa, som slutgiltigt torrlades 1919-27. N. om staden ligger en småkuperad udde, som västerut övergår i en skärgård, vilken drygt fyra mil ute till havs avslutas med Norrskärs fyr. Större öar är Replot-Vallgrund och Björkö, som tidigare bildade egna kommuner, samt Köklot (vägförbindelse med fastlandet sedan 1975, 13,5 km) och Valsörarna. Centralort är Smedsby (ca 5 000 inv. 2005) strax n. om stadsgränsen; inom bebyggelsen där märks bl.a. kommunens kanslihus (K. Kyyhkynen, 1978). Kvevlax kyrkby med sin träkyrka från 1692 har ca 1 500 inv. Botniahallen, en allaktivitetshall avsedd bl.a. för idrott, som uppförts i samarbete med Vasa, stod färdig 1997. En stor del av den yrkesverksamma befolkningen har anställning i Vasa. Bland industriföretag i kommunen märks SK Tuote Oy (gr. 1975, 60 anst. 2005), som tillverkar takkomponenter, och Oy Hydrolink Ab (gr. 1993, 25 anst. 2004), som är Nordens ledande tillverkare av spår- och pistmaskiner; dessutom framställs fodertruckar.
I kommunen finns flera hembygdsmuseer och Stundars hantverkarby, där det sommartid anordnas olika publika tillställningar. Bland övriga sevärdheter märks bron över Toby å, som är landets äldsta stenbro, färdigställd 1781. I Korsholm finns även landets längsta bro, som förbinder Replot med fastlandet (broar). Av evenemang kan nämnas Korsholms musikfestspel, som anordnas sedan 1983 och är en av landets förnämsta musikbegivenheter. Korsholms musikinstitut, gr. 1995, har anor sedan 1952.
Kyro älvmynning blev tidigt ett viktigt handelscentrum. Korsholm är nämnt 1348 och hette till 1927 också på svenska Mustasaari; även Vasa socken 1606-1852, då Korsholm bildade en församling tillsammans med Vasa stad, som grundades på dess mark förstnämnda år. Socknen, som i början av 1400-talet omfattade allt land från Munsala i n. till Malax i s., härstammar troligen från mitten av 1200-talet. Ruinerna av den äldsta kyrkobyggnaden kan beskådas i Gamla Vasa. Där finns även lämningar av det forna Korsholms slott. Församlingens nuvarande kyrka är belägen på stadens område i Gamla Vasa. Den var ursprungligen hovrättsbyggnad, men byggdes 1863 om till kyrka. Genom en inkorporering av på Korsholms område belägna förstadsområden med Vasa 1935 förlorade kommunen drygt en tredjedel av sin dåvarande befolkning. Huvuddelen av Korsholm jämte kommunerna Kvevlax, Replot och Björköby samt halva Solf bildade 1973 en ny storkommun, vars administrativa centrum är förlagt till Smedsby. (K.V. Åkerblom, Korsholms historia, 2 bd, 1941-56; "Ett vrångt och svårt folk": Korsholm under 650 år, red. S. Karlsson, 2000; Smedsby 1940-2002: från bysamhälle till kommuncentrum, 2002)
Korsholm. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Korsholm. Läget vid havet och den vidsträckta skärgården gör att strandlinjen är mycket lång - ungefär 1 600 km. Tack vare den ständigt pågående landhöjningen ökar kommunens landareal med ca 20 hektar per år. Foto: Steffen Ørsted.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.