Marttinen, Alpo Kullervo (f. 4/11 1908 Nedertorneå, d. 20/12 1975 USA), militär, överste i såväl finska armén (1944) som US Army (1961). Marttinen var känd som försvarsmaktens dittills yngste överste, bara 35 år. Han befordrades efter avvärjningssegern vid Tienhaara 22- 23/6 1944, en seger som renderade honom Mannerheimkorset (4/12 1944 som riddare nr 163). I vinterkriget tjänstgjorde han som Hjalmar Siilasvuos stabschef i förintelsestriderna vid Suomussalmi och Raate. Under fortsättningskriget gjorde han till en början stabstjänst, men sattes i september 1941 att leda en särskild stridsavdelning, som bl.a. gick över Svir vid Vaaseni och trängde fram till Sjemenski. I oktober 1942 övertog han befälet över det finlandssvenska regementet JR 61, vilket under hans ledning blev ett av arméns elitförband, som midsommartiden 1944 satte stopp för fiendens offensiv från Viborg åt nordväst över Tienhaara. Marttinen var inblandad i den s.k. vapensmusselaffären och uppmanades av marskalk Mannerheim att lämna landet. Han tog sig över Kvarken till Sverige, varifrån han tillsammans med ett tjugotal andra officerare (Marttinens män) sökte sig till USA, där han tog värvning i US Army, genomgick 1950 krigshögskolan i Fort Leavenworth och verkade en tid som lärare vid skolan. Han anlitades som expert på vinterkrigföring, förde befäl över ett regemente i såväl USA som Tyskland, var militär rådgivare i sydkoreanska armén, chef för specialoperativa avdelningen vid Pentagon, rådgivare för vissa specialoperationer i Vietnam, militär rådgivare i persiska armén, etc. Han avgick ur aktiv tjänst 1968. (Erik Appel)