Meurman, Agathon

Meurman, Agathon (f. 9/10 1826 Kangasala, d. 17/1 1909 Hfrs), politiker och skriftställare, kommunalråd (1861, landets första). M. övertog 1849 fädernegården Liuksiala i Kangasala och blev tidigt en ledande kraft bland den yngre generationens fennomaner, vilka nåtts av den finsknationella väckelse som utgått från Snellman. M. medarbetade från 1863 flitigt i den finskspråkiga pressen, bl.a. i det fennomanska huvudorganet Uusi Suometar; chefredaktör för rörelsens svenskspråkiga organ Finland 1886-88. I sina artiklar behandlade han de mest olikartade ämnen, men särskilt finska språkets ställning och folkupplysningsfrågor var föremål för hans intresse.

I språkfrågan var M. trots sin aggressiva fennomani inte helt främmande för moderation i vissa situationer. Han invaldes i bondeståndet 1872 och satt där till 1900 som dess obestridlige ledare, trots att en viss opposition mot honom kunde förmärkas från 1885 (Castrén, Jonas). M. var till sin läggning och övertygelse starkt konservativ (judar); deltog dock i en rad viktiga reformer som medlem i olika statskommittéer. Hans välde bland bönderna bröts först under de s.k. ofärdsåren, då han tillhörde undfallenhetsriktningen. Bland M:s talrika skrifter märks broschyren Hur finska språket blev officiellt (fi. o. sv. 1893) och Sanakirja yleiseen sivistykseen kuuluvia tietoja varten (1883-90), det första (något bristfälliga) konversationslexikonet på finska. Hans memoarer, Muistelmia, del I, utkom postumt 1909. (P. Virkkunen, A.M., 3 bd, 1935-57; E. Jossas, A.M.: suomalaisuusliikkeen uskonto- ja kirkkopoliitikko 1863-1899, 1990)