motionsidrott

motionsidrott. Motionsidrotten har med åren kommit att spela en allt större roll i den vuxna befolkningens vardagsliv. Den ökande stressen i det moderna automatiserade samhället har gjort att allt fler känner ett behov av att finna en lämplig form av motion som motvikt till det dagliga arbetet.

Med motionen i fokus kan man peka på några viktiga historiska milstolpar. Det första fröet till landsomfattande motionsformer såddes redan då Uno Cygnaeus på 1800-t. införde fysisk fostran i folkskolorna. Också skyddskårernas idrottsaktiviteter under mellankrigsdecennierna utgjorde på sitt sätt ett steg i riktning mot en förbättrad allmänkondition främst hos den manliga befolkningen, något som också hade sin militära betydelse; att skyddskåristerna besatt en god fysisk kondition visade sig vara till stor nytta då vinterkriget bröt ut 1939. På 1920-t. hade även bolagsidrotten kraftigt kommit med i bilden genom att tusentals anställda i olika företag årligen blev delaktiga av en välorganiserad m. Föreningen Urheilu-Propaganda-Idrott (UPI) grundades 1925 i Hfrs. På programmet stod fotboll, friidrott, skidning, simning och bowling. Det största motionsidrottsevenemanget hittills arrangerades våren 1941, då Finland med klar marginal besegrade Sverige i den s.k. riksmarschen (gångsport).

1938 grundades landets första egentliga organisation för m., Suomen latu, som genom åren har utfört ett banbrytande arbete på bred nivå och tagit initiativ till bl.a. de s.k. riksskidningarna. Simförbunden har tillsammans med Folkhälsan gjort en viktig insats simidrotten till fromma genom att arrangera simkurser och utbilda simlärare. 1961 grundades Suomen kuntourheiluliitto (!SkuL) och 1965 det svenskspråkiga Konditionsfrämjandet, som hör till centralförbundet Finlands svenska idrott.

Idrottsföreningarna är idag som tidigare de populäraste arrangörerna av organiserad motion med många årligen återkommande evenemang som samlar tusentals deltagare. Också skolidrottsorganisationerna spelar en stor roll i sammanhanget (skolidrott). Då man talar om m. är också kommunernas insatser med statligt stöd ytterst viktiga. Idrottslagen stadgar om deras skyldighet att erbjuda invånarna tillräckliga möjligheter att utöva olika former av m. Kommunerna har att tillhandahålla friluftsleder, simhallar, idrottsplaner, idrottshallar m.m.

Motionsformerna har i likhet med många andra aktiviteter växlat genom åren. Några traditionella klassiska former är fortfarande populära, men nya trend- och imagecentrerade idrotter dyker upp då och då. Med jämna intervaller görs gallupundersökningar om antalet utövare av olika motionsformer, vars resultat dock måste tas med vissa reservationer.

Att promenera och löpa, cykla och simma står högt i kurs; speciellt cykelsporten har gått framåt och har idag över en miljon utövare. Också gymnastik har fått ökad popularitet, särskilt bland kvinnor, liksom även aerobic och innebandy. En populär modern motionsform är vidare stavgång, s.k. nordic walking, som introducerades av Suomen latu i slutet av 1990-t. och numera har drygt 300 000 utövare i Finland. Stavgången har även fått en viss spridning internationellt. En annan nyare idrott är rullskridskoåkning.

För barn och ungdomar är situationen av naturliga skäl något annorlunda, men de traditionella grenarna håller i stort sett sitt grepp även om de unga. Fotboll, cykling, skidåkning, simning, ishockey, innebandy och den nya grenen skejting är alla populära sysselsättningar. Man idrottar många gånger ensam eller med någon eller några kamrater, ofta under icke organiserade former. (Ingmar Björkman)
Motionsidrott

motionsidrott. Stavgången har blivit så populär att det sedan 2004 ordnas ett årligt nationellt evenemang (Suomi sauvoo) i september för hela familjen. Foto: Lehtikuva Oy, H. Saukkomaa.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
idrott, motionsidrott
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 05.05.2011
Uppdaterat 21.06.2023