Museiverket

Museiverket, Hfrs, högsta myndighet för landets museiväsen. Finlands första statliga organ som övervakade bevarandet av fornminnen inrättades 1884. Det var fråga om arkeologiska byrån, som senare fick namnet Arkeologiska kommissionen. Denna ombildades 1972 till M. Verket leds av en generaldirektör med titeln statsarkeolog. Verksamheten, som finansieras ur statsbudgeten, styrs av bl.a. lagen om fornminnen och lagen om byggnadsskydd. Den fast anställa personalen uppgår till ca 250, medan antalet anställda i tidsbestämda arbetsförhållanden är omkring 350. Dessutom sysselsätter verket årligen flera hundra personer med sysselsättningsmedel. Verksamheten är fördelad på tre huvudresultatområden. Inom området Kulturmiljön sörjer arkeologiska avdelningen och byggnadshistoriska avdelningen för skyddet och vården av fornlämningar och byggnadsarv, samt för utforskandet av dem. Finlands sjöhistoriska museum ansvarar för fornlämningar under vatten.

Inom resultatområdet Museer och utställningar finns avdelningen Finlands Nationalmuseum, som förevisar, bevarar, vårdar, förkovrar och utforskar landets kulturhistoriska samlingar. Dessutom svarar avdelningen för femton andra museer vid M. samt för verksamheten vid Tavastehus slott och Olofsborg. Inom resultatområdet Utvecklandet av museiväsendet utvärderar man verksamhetsbetingelserna för Finlands museer, delar ut behovsprövade understöd och svarar för statistikföringen av museiverksamheten. M:s bibliotek är landets största vetenskapliga bibliotek inom museisektorn. Bildarkivet är ett nationellt arkiv, som omfattar över två miljoner fotografier, teckningar, akvareller, måttritningar, gravyrer, postkort, kartor, silhuetter, filmer och videoband. Såväl biblioteket som bildarkivet är inrymda i M:s huvudbyggnad i Hfrs. (Carl Jacob Gardberg)