Nådendal

Nådendal, fi. Naantali, stad vid kusten 17 km n.v. om Åbo. Areal 311 km2, invånare 18 871 (2011).

Nådendal utbreder sig på en udde mittemot den stora ön Luonnonmaa, där republikens presidents sommarresidens Gullranda ligger; man kommer till ön över Ukko-Pekkas bro (invigd 1934 och uppkallad efter den dåvarande presidenten). Den äldsta bebyggelsen utbreder sig vid foten av Kopparberget, en höjd vid det smala sundet mellan fastlandet och Luonnonmaa. Inom bebyggelsen, som är trähusdominerad i gamla staden, märks den forna av sten uppförda klosterkyrkan, påbörjad 1443 och återuppbyggd efter en brand 1628 samt restaurerad 1865-67. Kyrktornet är från 1797. Nybyggnadsverksamheten i staden var länge koncentrerad till Nuhjalaområdet vid vägen till Åbo i den förra Nådendals landskommun, som inkorporerades 1964. Ett annat nyare bostadsområde är det s.k. Havsnådendal ett stycke n. om stadens centrum. Vid ingången av år 2009 förenades Rimito, Merimasku och Velkua kommuner med Nådendal.

Nådendal växte upp kring birgittinerklostret (lat. vallis gratiae = nådens dal), som anlades 1443 och var verksamt i ungefär 150 år, varefter det upplöstes (Birgittaklostret).

Därmed omintetgjordes en vidare utveckling av staden, som inte kunde uppta konkurrensen med det närbelägna Åbo. Sedan akademiprofessorn Peter Elfving 1723 upptäckt en hälsokälla vid stranden av Luolajasjön några km ö. om den dåvarande staden, har Nådendal varit en bad- och rekreationsort, landets äldsta. Snart påträffades även den radioaktiva lera som gjort Nådendals gyttjebad berömda. Badinrättningen stängdes 1966, men 1985 upptogs verksamheten på nytt, och sedan dess har det luxuösa kurhotellet utvidgats i flera repriser. Sommarens stora evenemang i Nådendal är firandet av sjusovardagen (27/7), som begås med olika upptåg. Den firades första gången på orten 1889. Bland övriga evenemang märks Musikfestspelen i Nådendal, en kammarmusikfestival som har arrangerats varje sommar sedan 1980. Ett dragplåster sommartid är även Muminvärlden, en temapark (invigd 1993) för barn kring Tove Janssons Muminfigurer. Staden besöks numera av omkring en halv miljon turister årligen.

Idyllen skingrades först efter andra världskriget, sedan storindustrin upptäckt staden. Djuphamnen anlades efter andra världskriget och är idag i godsmängd (import av råolja och kol, export av oljeprodukter och spannmål m.m.) räknat landets tredje största näst Hfrs och Kotka med omfattande långtradar- och containertrafik. Den första oljetankern anlöpte hamnen 1946. Viking Line upprätthöll 1967-96 trafik med bilfärjor på linjen Nådendal-Mariehamn-Kapellskär, varefter passagerartrafiken i hamnen upphörde. Bland industriella anläggningar märks Fortum Oyj:s ångkraftverk, uppfört i tre skeden 1958-72 (effekt 250 MW) och Neste Oil Oyj:s oljeraffinaderi, uppfört 1955-57. I Nådendal finns även landets största spannmålsupplag, anlagt 1958-82 och idag ägt av Avena Nordic Grain Oy. (Naantalin historia, 3 bd, 1959-76; H. Lilius, Birgittinerkyrkan i Nådendal, 1969; M. Hiekkanen, N., 1991)