Notsjö, fi. Nuutajärvi, glasbruk i Urjala. N. anlades 1793 på Notsjö gård, som tillkom 1606 genom att Karl Beck fick gården i förläning. Hans efterkommande innehade egendomen till 1791. Därefter ägdes gården av glasbrukets grundare kapten J.W. Depont och bl.a. släkterna Furuhjelm, Törngren, Costiander och Brander.
Glasbruket, som är det äldsta i drift i Finland, verkade till en början i liten skala, men sedan Adolf Törngren övertagit det 1853, moderniserades och utvidgades anläggningarna. Produktionen omfattade länge till hälften fönsterglas, till hälften andra glasvaror (kristaller, hushållsglas och medicinskt glas, flaskor m.m.). På 1940-t. steg framställningen av servis- och konstglas till en hög konstnärlig nivå genom insatser av Gunnel Nyman m.fl. N. glasbruk övertogs 1950 av Wärtsilä, och detta år utsågs Kaj Franck till konstnärlig ledare för bruket. Han åstadkom en radikal förnyelse av bruksglaset och inredde glasmuseet Prykäri, som 1977 invigdes i en gammal bryggeribyggnad. Museets samlingar överfördes 2005 från Hackmans Pro Design-stiftelse till Konstindustrimuseets stiftelse och blev en del av Designmuseet i Hfrs.
1986 fusionerades Humppila och Napapiiri glasfabriker med N. glas, som fortfarande ägdes av Wärtsilä. Iittala och N. glasfabriker gick 1988 samman i företaget Iittala-Notsjö Ab med A. Ahlström och Wärtsilä som ägare. 1990 köptes företaget av Hackmans Tabletop-grupp, som samtidigt köpt upp Arabia och Rörstrand.
N. glasbruk firade sitt 200-årsjubileum 1993. Vid den tidpunkten marknadsfördes hela dess produktion med undantag av unikglasen under Iittalas varumärke. All industriell glasproduktion hade då flyttats från N. till Iittala. Under jubileumsåret inleddes även undervisning i glastillverkning i den s.k. Gamla hyttan som en avdelning under Wetterhoffs konsthantverksskola; den övergick senare till Utbildningscentralen Tavastia.
Namnet Nuutajärvi fanns länge kvar endast på Oiva Toikkas glasfåglar, brukets viktigaste produkt under många år, samt de mest handtillverkade vinglasen, såsom Mondo och Aurora. Hackman Tabletop döptes 1990 om till Hackman Designor och senare endast Designor. 2002 lanserades Iittala som företagets övergripande namn i den internationella marknadsföringen, samtidigt som namnet Nuutajärvi försvann ur bilden. Då Hackmankoncernen upplöstes 2004 sammanslogs även N. och Iittala. Bolaget som uppstod därav övergick 2007 genom köp till Fiskars-koncernen. Toikkas fåglar (Birds) togs med i Iittalas internationella kollektion och blev dess största produktgrupp i USA. I N. tillverkas f.n. endast de mest hantverkskrävande föremålen i Iittalas sortiment.
Vid glasbruken i N. och Humppila arbetar idag (2010) ca 80 personer. Jämte Oiva Toikka, som i dag är bosatt i Hfrs, har de framträdande glaskonstnärerna Kerttu Nurminen och Markku Salo länge bott och verkat i N. (H. Neovius, N. gård och dess ägare, 1915; V. Annala, N. glasbruk 1793-1943, 1943) (Bengt von Bonsdorff)
Glasbruket, som är det äldsta i drift i Finland, verkade till en början i liten skala, men sedan Adolf Törngren övertagit det 1853, moderniserades och utvidgades anläggningarna. Produktionen omfattade länge till hälften fönsterglas, till hälften andra glasvaror (kristaller, hushållsglas och medicinskt glas, flaskor m.m.). På 1940-t. steg framställningen av servis- och konstglas till en hög konstnärlig nivå genom insatser av Gunnel Nyman m.fl. N. glasbruk övertogs 1950 av Wärtsilä, och detta år utsågs Kaj Franck till konstnärlig ledare för bruket. Han åstadkom en radikal förnyelse av bruksglaset och inredde glasmuseet Prykäri, som 1977 invigdes i en gammal bryggeribyggnad. Museets samlingar överfördes 2005 från Hackmans Pro Design-stiftelse till Konstindustrimuseets stiftelse och blev en del av Designmuseet i Hfrs.
1986 fusionerades Humppila och Napapiiri glasfabriker med N. glas, som fortfarande ägdes av Wärtsilä. Iittala och N. glasfabriker gick 1988 samman i företaget Iittala-Notsjö Ab med A. Ahlström och Wärtsilä som ägare. 1990 köptes företaget av Hackmans Tabletop-grupp, som samtidigt köpt upp Arabia och Rörstrand.
N. glasbruk firade sitt 200-årsjubileum 1993. Vid den tidpunkten marknadsfördes hela dess produktion med undantag av unikglasen under Iittalas varumärke. All industriell glasproduktion hade då flyttats från N. till Iittala. Under jubileumsåret inleddes även undervisning i glastillverkning i den s.k. Gamla hyttan som en avdelning under Wetterhoffs konsthantverksskola; den övergick senare till Utbildningscentralen Tavastia.
Namnet Nuutajärvi fanns länge kvar endast på Oiva Toikkas glasfåglar, brukets viktigaste produkt under många år, samt de mest handtillverkade vinglasen, såsom Mondo och Aurora. Hackman Tabletop döptes 1990 om till Hackman Designor och senare endast Designor. 2002 lanserades Iittala som företagets övergripande namn i den internationella marknadsföringen, samtidigt som namnet Nuutajärvi försvann ur bilden. Då Hackmankoncernen upplöstes 2004 sammanslogs även N. och Iittala. Bolaget som uppstod därav övergick 2007 genom köp till Fiskars-koncernen. Toikkas fåglar (Birds) togs med i Iittalas internationella kollektion och blev dess största produktgrupp i USA. I N. tillverkas f.n. endast de mest hantverkskrävande föremålen i Iittalas sortiment.
Vid glasbruken i N. och Humppila arbetar idag (2010) ca 80 personer. Jämte Oiva Toikka, som i dag är bosatt i Hfrs, har de framträdande glaskonstnärerna Kerttu Nurminen och Markku Salo länge bott och verkat i N. (H. Neovius, N. gård och dess ägare, 1915; V. Annala, N. glasbruk 1793-1943, 1943) (Bengt von Bonsdorff)