Nyslott

Nyslott, fi. Savonlinna, stad i Södra Savolax, Östra Finlands region. Areal 1 211 km2, invånare 27 585 (2011).

Stadens centrum har ett naturskönt läge på holmar och uddar vid Kyrönsalmi sund mellan Haapavesi och Pihlajavesi i Saimensystemet. Inom bebyggelsen märks f.d. domkyrkan (A.H. Dalström, 1878) och det medeltida fästet Olofsborg, beläget på en holme mitt i Kyrönsalmi. Ett färggrant inslag i stadsbilden utgör särskilt sommartid salutorget vid hamnen, som är ett centrum för ångbåtstrafiken på insjövattnen. I domkyrkans park finns en stor frihetsstaty i granit av W. Aaltonen (1921); av övriga offentliga skulpturer kan nämnas en staty över Olofsborgs grundare, Erik Axelsson Tott (A. Tukiainen, 1975). Till N. hör även en vidsträckt landsbygd, sedan huvuddelen av Säminge kommun inkorporerades 1973.

Bland företag som arbetar i staden märks UPM-Kymmene (etabl. 1921, fanerfabrik, 330 anst. 2009) och Savonlinna Works (gr. 1996 i Hfrs, etabl. i N. 2001, 200 anst. 2009), en av världens ledande leverantörer av anläggningar och apparater till cellulosa- och pappersindustrin, som ingår i den österrikiska Andritzkoncernen.

Sedan 1967 anordnas varje sommar en fyraveckors operafestival på Olofsborg (Operafestspelen i Nyslott), vars borggård har plats för 2 200 åskådare på en täckt utescen. Där arrangeras sedan 2002 även en årlig balettfestival i början av juni. Den på en ö n. om centrum belägna badinrättningen Casino, invigd 1895, frekventerades under ryska tiden bl.a. av förmöget folk från Petersburg. I närheten uppfördes 2002 ett stort konsert- och kongresshus i trä (R. & K. Ojala, 800 platser). Ett stycke utanför staden ligger Rauhalinna, en 1898-1900 (A. Schulman) av generallöjtnant N.E. Weckman uppförd byggnad som förenar ryska, orientaliska och schweiziska stilarter. Den tjänstgör idag som kurscentrum. Staden är sedan 1917 utgivningsort för dagstidningen Itä-Savo. N. har vissa traditioner även som skolstad; ett flicklyceum grundades 1853. Joensuu universitets pedagogiska och humanistiska fakulteter har idag flera enheter där, vid sidan av ett antal separata institutioner, bl.a. det äldsta konstgymnasiet i de nordiska länderna.

Nyslott har vuxit upp i skydd av Olofsborg, grundlagd 1475. Utrymmet på slottsön tillät inte anläggandet av en stad, men på v. sidan om stadssundet uppkom bosättning, för vilken Per Brahe utfärdade stadsprivilegier 1639. Privilegierna återtogs 1683, men orten bestod som marknadsplats. N. var 1714-21 besatt av ryssarna och blev 1743 ryskt. Det erhöll 1784 nya stadsrättigheter och återförenades 1812 med Finland. Staden förde därefter ett tynande liv, tills den genom byggandet av Saima kanal blev knutpunkt för insjötrafiken i Saimavattnen och centrum för handeln i regionen. Anläggandet av flera betydande industrier under tidigt 1900-t. och järnvägsförbindelserna med Karelska banan (1908) och Savolaxbanan (1914) främjade stadens tillväxt, likaså dess ställning som välbesökt badort och sommarkurort. Staden bombades under vinterkriget, varvid bl.a. domkyrkan skadades (återuppbyggd 1949).

Savonranta kommun nordost om Nyslott förenades den 1.1.2009 med staden. (M. Saarenheimo/O. Vehviläinen, Savonlinnan kaupungin historia, 3 bd, 1939-78; P. Lappalainen, Säämingin historia, 2 bd, 1970-71; P. Mutka/M. Valkonen, Kylpyläelämää "onnellisten saarilla": satavuotias Savonlinnan kylpylälaitos, 1996; P. Enqvist, Savonlinnan rakennus- ja tyylihistoria, 2003)