Olofsborg, fi. Olavinlinna, slott på den bergiga holmen Kyrönsaari i Kyrönsalmi sund i Nyslott, mellan sjöarna Haapavesi och Pihlajavesi (Nöteborgsfreden). Borgen grundlades 1475 av Erik Axelsson Tott, och byggnadsarbetena pågick därefter troligen ända till början av 1490-t. Åren 1495-96, då flera ryska intagningsförsök avvärjdes, var fästet redan försvarsdugligt.
O. är en av Nordens ståtligaste och bäst bevarade medeltidsborgar och ett av landets främsta historiska minnesmärken. Den är därtill världens nordligaste medeltida borg. Fästningen gick från 1500-t. under namn av Nyslott, men mot slutet av 1800-t. togs det gamla namnet åter i bruk. Den användes på 1600-t. i allt större utsträckning som fängelse och tjänstgjorde 1641-51 som residens för landshövdingen i Savolax län.
Borgen var ursprungligen nästan trekantig och hade ett runt kanontorn i varje triangelspets. Slottets tre äldsta torn, kyrkotornet, klocktornet och det på 1710-t. förstörda S:t Eriks torn förbands med varandra genom höga murverk. Det medeltida O. omfattade vidare en förborg med två torn ö. om huvudborgen. Slottet påbyggdes i mitten av 1500-t. under ledning av hövitsman Gustav Fincke. På 1550-t. höjdes huvudborgens torn med en av tegel murad våning, och 1565 stod det mäktiga Tjocka tornet färdigt på den plats där tidigare ett av förborgens torn hade rest sig. På 1600-t. utvidgades bostadslokalerna; bl.a. uppfördes det s.k. kommendaturhuset utanför ringmuren i s.v. (delvis raserat på 1870-t.). 1608 ersattes det andra av förborgens medeltida torn med ett nytt, det s.k. Kijlska tornet (efter slottsherren Nils Kijl), som fortfarande står kvar.
Ryssarna brände 1656 den stad som uppstått invid borgen (Nyslott), men lyckades inte inta O. Under stora ofreden blev fästningen dock tvungen att kapitulera (28/7 1714) efter nära sex veckors tappert försvar. Den återlämnades vid fredsslutet 1721. Sedan slottet intagits en andra gång 8/8 1742 förblev det i rysk hand. Under kriget 1788-90 belägrades O. förgäves av Savolaxbrigaden.
Efter kriget genomförde ryssarna betydande förbättringar: de tre bastionerna på slottets sydsida härstammar i likhet med den s.k. Suvorovska förborgen från denna tid. Den östligaste bastionen står på platsen för Tjocka tornet, som 1791 förstördes genom en eldsvåda. O. tjänade militära ändamål till 1847 och var 1855-61 fängelse. Borgen härjades 1868 och 1869 av eldsvådor, men iståndsattes 1872-77 och sköttes därefter av staten som ett fornminne. Restaureringsarbeten har utförts på 1910- o. 20-t. samt 1959-75; under den senare restaureringen erhöll O. bl.a. en del lokaler för fest- och kongressbruk. På borggården har operafestspel arrangerats varje sommar sedan 1967 (Operafestspelen i Nyslott). (H. Pohjolan- Pirhonen, Olavinlinnan historialliset vaiheet, 1973; A. Sinisalo, Olavinlinna 1475-1975, 1976, Olavinlinnan rakentamisen vaiheet suuresta Pohjan sodasta nykypäiviin, 1986; C.J. Gardberg, Finlands medeltida borgar, 1993)
O. är en av Nordens ståtligaste och bäst bevarade medeltidsborgar och ett av landets främsta historiska minnesmärken. Den är därtill världens nordligaste medeltida borg. Fästningen gick från 1500-t. under namn av Nyslott, men mot slutet av 1800-t. togs det gamla namnet åter i bruk. Den användes på 1600-t. i allt större utsträckning som fängelse och tjänstgjorde 1641-51 som residens för landshövdingen i Savolax län.
Borgen var ursprungligen nästan trekantig och hade ett runt kanontorn i varje triangelspets. Slottets tre äldsta torn, kyrkotornet, klocktornet och det på 1710-t. förstörda S:t Eriks torn förbands med varandra genom höga murverk. Det medeltida O. omfattade vidare en förborg med två torn ö. om huvudborgen. Slottet påbyggdes i mitten av 1500-t. under ledning av hövitsman Gustav Fincke. På 1550-t. höjdes huvudborgens torn med en av tegel murad våning, och 1565 stod det mäktiga Tjocka tornet färdigt på den plats där tidigare ett av förborgens torn hade rest sig. På 1600-t. utvidgades bostadslokalerna; bl.a. uppfördes det s.k. kommendaturhuset utanför ringmuren i s.v. (delvis raserat på 1870-t.). 1608 ersattes det andra av förborgens medeltida torn med ett nytt, det s.k. Kijlska tornet (efter slottsherren Nils Kijl), som fortfarande står kvar.
Ryssarna brände 1656 den stad som uppstått invid borgen (Nyslott), men lyckades inte inta O. Under stora ofreden blev fästningen dock tvungen att kapitulera (28/7 1714) efter nära sex veckors tappert försvar. Den återlämnades vid fredsslutet 1721. Sedan slottet intagits en andra gång 8/8 1742 förblev det i rysk hand. Under kriget 1788-90 belägrades O. förgäves av Savolaxbrigaden.
Efter kriget genomförde ryssarna betydande förbättringar: de tre bastionerna på slottets sydsida härstammar i likhet med den s.k. Suvorovska förborgen från denna tid. Den östligaste bastionen står på platsen för Tjocka tornet, som 1791 förstördes genom en eldsvåda. O. tjänade militära ändamål till 1847 och var 1855-61 fängelse. Borgen härjades 1868 och 1869 av eldsvådor, men iståndsattes 1872-77 och sköttes därefter av staten som ett fornminne. Restaureringsarbeten har utförts på 1910- o. 20-t. samt 1959-75; under den senare restaureringen erhöll O. bl.a. en del lokaler för fest- och kongressbruk. På borggården har operafestspel arrangerats varje sommar sedan 1967 (Operafestspelen i Nyslott). (H. Pohjolan- Pirhonen, Olavinlinnan historialliset vaiheet, 1973; A. Sinisalo, Olavinlinna 1475-1975, 1976, Olavinlinnan rakentamisen vaiheet suuresta Pohjan sodasta nykypäiviin, 1986; C.J. Gardberg, Finlands medeltida borgar, 1993)
Olofsborg var den första borgen i Finland som från början uppfördes med tanke på anfall och försvar med eldvapen, d. v. s kanoner. Foto: Operafestivalen i Nyslott, M. Kolho.