Östersundom, tidigare by i Sibbo, vid kusten ca 18 km ö. om Helsingfors centrum, införlivades med staden 2009. Östersundom som nu utgör en stadsdel och ett stordistrikt inom Helsingfors är ett tillväxtcentrum med livlig byggnation och stor inflyttning till de på 1990-t. och början av 2000-t. uppförda nya högklassiga villaområdena Björnsö och Landbo, omkring 1 270 inv. (2005). Stordistriktet hade 2009 2 063 invånare. I Östersundom finns en gammal kapellkyrka, uppförd 1754.
Östersundom gård bildades i början av 1600-t. av nio hemman, donerade till Mårten Hästesko (av dem låg flertalet öde), åtnjöt säterifrihet från 1612, reducerades 1683 och ombildades till ett dubbelt berustat säteri samt köptes till skatte 1760. Bland gårdens ägare märks släkterna von Hofven (1624-76), af Enehielm (1759-1824), Lindfors (1833-70) och (sedan 1870) Borgström. Den praktfullt inredda huvudbyggnaden, ett tvåvåningshus med mansardtak, är uppförd 1878-80 i engelsk stil enligt ritningar av Th. Decker. Bland övriga byggnader märks en gråstensladugård, vars äldsta del härstammar från 1785, och några likaså arkitektoniskt värdefulla byggnader av tegel från 1840-t. Tegelbyggnaderna har tjänstgjort som magasin, brännvinsbränneri respektive smedja. På Östersundom fanns 1781-1808 en spelkortsfabrik. Gården har vidare varit känd för sin turnipsodling som inleddes 1870. Där introducerades 1951 även Finlands första biffkor som var av rasen Aberdin Angus. Gården är numera specialiserad på uppfödning av gödsvin. Totalareal 294 ha, varav 115 ha åker.
Från Östersundom gård har utbrutits bl.a. Björkudden, där Zacharias Topelius tillbringade sin ålderdom från 1879; en del av inventarierna från Björkudden visades 1925-1958 (med undantag av krigsåren) i Topeliusmuseet på Hertonäs gård). (Herrgårdar i Finland I, 1928; G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland 1, 1939; P. Nyberg, Östersundom kapell, 1954; C. J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989; B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995, Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten, 2009)
Östersundom gård bildades i början av 1600-t. av nio hemman, donerade till Mårten Hästesko (av dem låg flertalet öde), åtnjöt säterifrihet från 1612, reducerades 1683 och ombildades till ett dubbelt berustat säteri samt köptes till skatte 1760. Bland gårdens ägare märks släkterna von Hofven (1624-76), af Enehielm (1759-1824), Lindfors (1833-70) och (sedan 1870) Borgström. Den praktfullt inredda huvudbyggnaden, ett tvåvåningshus med mansardtak, är uppförd 1878-80 i engelsk stil enligt ritningar av Th. Decker. Bland övriga byggnader märks en gråstensladugård, vars äldsta del härstammar från 1785, och några likaså arkitektoniskt värdefulla byggnader av tegel från 1840-t. Tegelbyggnaderna har tjänstgjort som magasin, brännvinsbränneri respektive smedja. På Östersundom fanns 1781-1808 en spelkortsfabrik. Gården har vidare varit känd för sin turnipsodling som inleddes 1870. Där introducerades 1951 även Finlands första biffkor som var av rasen Aberdin Angus. Gården är numera specialiserad på uppfödning av gödsvin. Totalareal 294 ha, varav 115 ha åker.
Från Östersundom gård har utbrutits bl.a. Björkudden, där Zacharias Topelius tillbringade sin ålderdom från 1879; en del av inventarierna från Björkudden visades 1925-1958 (med undantag av krigsåren) i Topeliusmuseet på Hertonäs gård). (Herrgårdar i Finland I, 1928; G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland 1, 1939; P. Nyberg, Östersundom kapell, 1954; C. J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989; B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995, Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten, 2009)
Östersundom. Innehades som dubbelt berustat säterirusthåll bl.a. av Didrik Fredrik Patkull, en av Karl XII:s officerare, vilken avancerade till generalmajor och slutade som viceguvernör i Reval. Foto: Museiverket, K. Dahl.
Östersundom kapellkyrka uppfördes 1754. Foto: S. Backman.